1 000 ryska legosoldater väntas till Ukraina

2022 03 05

Den ryska diktatorn planerar att sända upp till 1 000 legosoldater för att angripa ukrainska städer.

Det bedömer amerikansk underrättelsetjänst som redan ser tecken på att legosoldater har anlänt.

Grymma handlingar

Att anlita legosoldater som ställer upp att resa till olika platser runt om i världen för att mörda på den ryska diktatorns order har blivit en standardmässig pusselbit i Putinregimens smutsiga krigsföring.

Legosoldaterna utför ofta extra grymma handlingar och ingår bland annat i den kriminella Wagnergruppen.

Har redan anlänt

Seniora underrättelseaktörer varnar för att de 1 000 nya legosoldaterna kan komma till Ukraina redan inom några dagar och USA:s myndigheter ser redan tecken på att legosoldater har anlänt.

– Vi har sett indikationer på att de redan har satts in, säger en myndighetskälla till CNN.

Ökar bombningarna

Samtidigt varnar Nato för att Ryssland kommer att öka antalet bombningar mot Ukraina och läget kommer att bli ännu värre enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Han framhåller att man inte kan lita på Ryssland.

Putinregimen ljuger

– De har ljugit oss rätt i ansiktet. De har sagt flera gånger att de inte har några planer på att invadera Ukraina. De ljög i december och även kort före invasionen och sade att de drog tillbaka styrkor – vilket de inte gjorde, betonar Stoltenberg.,

Inte så effektiva som befarat

Samtidigt har den jättelika ryska konvojen på väg mot Ukrainas huvudstad drabbats av förseningar men USA bedömer nu att legosoldaterna ska stärka upp konvojen.

Legosoldaterna har dock inte varit lika effektiva som man hade befarat enligt USA.

200 redan stupat

– De har presterat dåligt när de mött ett hårdare motstånd än väntat från Ukrainarna, uppger amerikanska myndighetskällor.

Så många som 200 legosoldater tros redan ha stupat på slagfältet.

Rysslands grymma metoder

Ryssland väntas dock ändå avancera och inte minst beroende på deras bombningar av Ukrainas städer.

– Det är ett mycket grymt tillvägagångssätt, säger myndighetskällan till CNN.

Arkivfoto: D. Spanovic

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen