1 000 ryska legosoldater väntas till Ukraina

2022 03 05

Den ryska diktatorn planerar att sända upp till 1 000 legosoldater för att angripa ukrainska städer.

Det bedömer amerikansk underrättelsetjänst som redan ser tecken på att legosoldater har anlänt.

Grymma handlingar

Att anlita legosoldater som ställer upp att resa till olika platser runt om i världen för att mörda på den ryska diktatorns order har blivit en standardmässig pusselbit i Putinregimens smutsiga krigsföring.

Legosoldaterna utför ofta extra grymma handlingar och ingår bland annat i den kriminella Wagnergruppen.

Har redan anlänt

Seniora underrättelseaktörer varnar för att de 1 000 nya legosoldaterna kan komma till Ukraina redan inom några dagar och USA:s myndigheter ser redan tecken på att legosoldater har anlänt.

– Vi har sett indikationer på att de redan har satts in, säger en myndighetskälla till CNN.

Ökar bombningarna

Samtidigt varnar Nato för att Ryssland kommer att öka antalet bombningar mot Ukraina och läget kommer att bli ännu värre enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Han framhåller att man inte kan lita på Ryssland.

Putinregimen ljuger

– De har ljugit oss rätt i ansiktet. De har sagt flera gånger att de inte har några planer på att invadera Ukraina. De ljög i december och även kort före invasionen och sade att de drog tillbaka styrkor – vilket de inte gjorde, betonar Stoltenberg.,

Inte så effektiva som befarat

Samtidigt har den jättelika ryska konvojen på väg mot Ukrainas huvudstad drabbats av förseningar men USA bedömer nu att legosoldaterna ska stärka upp konvojen.

Legosoldaterna har dock inte varit lika effektiva som man hade befarat enligt USA.

200 redan stupat

– De har presterat dåligt när de mött ett hårdare motstånd än väntat från Ukrainarna, uppger amerikanska myndighetskällor.

Så många som 200 legosoldater tros redan ha stupat på slagfältet.

Rysslands grymma metoder

Ryssland väntas dock ändå avancera och inte minst beroende på deras bombningar av Ukrainas städer.

– Det är ett mycket grymt tillvägagångssätt, säger myndighetskällan till CNN.

Arkivfoto: D. Spanovic

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen