100 hatiska och rasistiska kommentarer

2021 06 04

Renägaren Evelina Solsten ville berätta om sin kärlek till renar men möttes av nära 100 otäcka, hatiska och rasistiska kommentarer.

– Jag blev chockad och också lite rädd, säger hon till SVT.

Hon brukar lägga ut bilder om samernas liv i sociala medier och denna gång ville hon förklara och bemöta en fördom om renskötarna.

–Att man själva styr renarna till vägen för att de ska bli påkörda så att man ska få bidrag och pengar, säger hon. I inslaget säger hon att renägare tycker om sina renar och aldrig skulle göra en sådan sak mot dem. Men hon möttes av otäckt hat.

Skjutits i halsen

– Nära 100 kommentarer var hatkommentarer. Vi vet ju att rasismen fanns förut och man tänker att det borde ha blivit bättre, säger hon till SVT.

Efter Girjasdomen, som gav Girjas sameby ensamrätt till jakt och fiske i sitt område, ökade hatet med hot och trakasserier. Dessutom har flera fall av misshandel och dödsfall av renar inträffat.

– En av renarna hade skjutits i halsen så att den inte dött på en gång, den hade plågats länge. Det låg kadaver i blå plastsäckar. Exakt likadana som vi hittade de döda renarna i för fem år sedan. De var slängda i dikesrenen efter vägen i Nilivaara så att vi alla skulle se, sa Sara Skum, Girjas, till DN.

ANALYS

Hatet mot samerna är förfärligt och samhället måste agera kraftfullt för att motverka detta. Det är även viktigt att alla höjer sin säkerhet i sociala medier och man får inte låta sig luras av en liten högljudd skara som vill framstå som många fler än de är i kommentarsfälten.

Men hatet mot samer är tyvärr på uppgång och det är viktigt att hela Sverige ger sitt stöd och att samhället agerar mot trakasserierna.

[yop_poll id="160"]

30nov2025

Expert varnar alla med iPhone – ”viktigt att förstå”

2025 11 30

En funktion som finns i alla iPhones kan innebära en säkerhetsrisk för användaren.

Varningen kommer från cybersäkerhetsexperten Marcus Murray, och gäller läskvittofunktionen som är standard i iPhonetelefoner sedan 2011.

Funktionen kan användas som ett verktyg för människor som vill bedra och lura.

– Om man skickar till hundratusen så ser man vilka som faktiskt används, om det är någon som faktiskt läser dem. På det sättet kan man se vilka man borde bearbeta då, för att eventuellt lura dem, säger Marcus Murray, till TV4.

Funktionen

Läskvitton finns i alla iPhonetelefoner som lanserats efter 2011.

Funktionen innebär att den som skickar ett meddelande får en bekräftelse när mottagaren har tagit emot och läst det som skickats.

– Du kan använda läskvittenser så att andra automatiskt får veta när du har sett deras textmeddelanden, uppger iPhonetillverkaren Apple.

– När läskvittenser är på ser avsändare ordet ”Läst” nedanför meddelanden som de har skickat till dig. Om du inte har läst meddelandet ser avsändaren ”Levererat”.

Går att stänga av

Men funktionen går att stänga av, eller ha aktiv för utvalda kontakter, för den som vill det.

– Om du inte vill att andra ska veta att du har öppnat deras meddelanden kan du stänga av läskvittenser, framhåller Apple.

– Du kan slå på läskvittenser i en konversation om du vill att just den mottagaren ska kunna se när du har sett dess inkommande meddelanden även om du har stängt av läskvittenser generellt.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Finns andra sätt

Även om läskvittofunktionen skulle kunna användas av bedragare är det i dagsläget inte så vanligt, och det finns många andra tillvägagångssätt.

Men det är ett problem att många människor som har iPhone inte vet om att funktionen är automatiskt påslagen, och att den aktivt måste stängas av ifall den inte är önskvärd för användaren, anser cybersäkerhetsexperten Marcus Murray.

– Det är det svåra när tillverkarna låter en välja. Det är viktigt att människor generellt sett försöker förstå verktygen de använder, och vad de har för val och hur det kan påverka integriteten, säger han, till TV4.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Yura Fresh

Text: Redaktionen


30nov2025

”Boka tidigt” – charterresorna ”säljer slut i rekordfart”

2025 11 30

Intresset för utlandsresor har aldrig varit större.

Många är lediga över jul och nyår, och i år är det extra många svenskar som planerar att resa utomlands över högtiderna.

– Årets högtidsresor säljer slut i rekordfart, uppger researrangören Apollo.

– Hela 9 av 10 resor över jul och nyår är redan fullbokade. 

Extra uppsving

De senaste åren har intresset för resor över julen ökat.

Och bakom ökningen finns flera orsaker.

– Det handlar framför allt om två saker: att helgdagarna ligger extra bra i kalendern och att allt fler vill komma bort från den traditionella julstressen, säger Apollos pressansvariga Martina Krantz, i ett uttalande.

– Många vill hellre lägga tiden på ostörd kvalitetstid med familjen, och då passar ju en resa perfekt. 

Flest resenärer väljer Kanarieöarna över jul och nyår.

Startskott för 2026 års resor

Många svenskar stannar givetvis kvar hemma i Sverige, men också bland dem är julen en högsäsong för resor.

Julhelgen är den tid då allra flest bokar sina resor för sport- och påsklov inför kommande år.

– När klapparna är öppnade och julskinkan uppäten är det semesterplanering som gäller, säger Martina Krantz.

– När hela familjen är samlad blir det både enklare och roligare att planera, och år efter år ser vi en tydlig ökning i försäljningen redan från juldagen och annandag jul.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Sommarens bokningar rusar

Samma tendens, att många bokar kring jul och nyår, gäller för sommarens resebokningar.

Och researrangören ser redan nu en ökning med 30 procent i jämförelse med intresset för sommarresor från förra året.

Favoritlandet är Grekland.

– Har du ett särskilt hotell, ett specifikt avresedatum eller ett populärt resmål i åtanke rekommenderar vi att boka tidigt – särskilt nu när trycket är så högt redan långt i förväg, säger Martina Krantz.

Populäraste resmålen i jul

  1. Fuerteventura 
  2. Gran Canaria 
  3. Hurghada 
  4. Madeira 
  5. Thailand 

Källa: Apollo

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: T. Salas resp E. Jong

Text: Redaktionen