15 vanliga yrken kan försvinna – hela listan

2025 01 21

Arbetsmarknaden går mot en radikal förändring.

Hela 15 vanliga yrken är på väg att försvinna, enligt en ny rapport från World Economic Forum.

Men allt är inte dystert.

Lika många jobb är på frammarsch. Den gemensamma nämnaren är den accelererande tekniken och att allt fler yrken kommer att domineras av AI.

Se hela listan i slutet av artikeln.

Företag i hela världen har undersökts

Tre tekniker väntas ha störst inverkan på arbetsmarknaden.

Det gäller robotar och automation, energigenererande teknik och lagringsteknik samt AI och informationsbehandling.

– Tillsammans driver deras expansion den snabba tillväxten av vissa yrken, framhåller World Economic Forum.

I rapporten undersöktes över 1 000 företag runt om i hela världen. Hela 22 industrier och 14 miljoner arbetare omfattas.

– För att ta pulsen på arbetsmarknaden och avslöja hur organisationer förväntar sig att den ska utvecklas mellan nu och 2030, understryker stiftelsen.

Båda listorna

De tre snabbast växande jobben är dataspecialister, fintech-ingenjörer samt AI- och maskininlärningsspecialister.

Däremot ser det mörkare ut för brevbärare, bankkassörer och datainmatningstjänstemän.

Båda listorna ses nedan.

Snabbast minskande yrken till 2030

  1. Posttjänsteman
  2. Bankkassör
  3. Datainmatningstjänsteman
  4. Kassörer och biljettförsäljare
  5. Administrativa assistenter och sekreterare
  6. Tryckerimedarbetare
  7. Bokförare och lönehanterare
  8. Material- och lagerhållningsmedarbetare
  9. Transportbiträde och konduktör
  10. Dörr- och gatuförsäljare
  11. Grafisk designer
  12. Skadereglerare
  13. Juridisk tjänsteman
  14. Juridisk sekreterare
  15. Telefonförsäljare

Snabbast växande yrken till 2030

  1. Big data-specialist
  2. Fintech-ingenjör
  3. AI- och maskininlärningsspecialist
  4. Mjukvaru- och apputvecklare
  5. Säkerhetsspecialist
  6. Datalagringsspecialist
  7. Specialist på autonoma och elektriska fordon
  8. UI- och UX-designer
  9. Lastbilschaufför för lätt lastbil
  10. Internetspecialist
  11. Dataanalytiker
  12. Miljöingenjör
  13. Informationssäkerhetsanalytiker
  14. DevOps-ingenjör
  15. Ingenjör med inriktning förnybar energi

Källa: World Economic Forum

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen