15 vanliga yrken kan försvinna – hela listan

2025 01 21

Arbetsmarknaden går mot en radikal förändring.

Hela 15 vanliga yrken är på väg att försvinna, enligt en ny rapport från World Economic Forum.

Men allt är inte dystert.

Lika många jobb är på frammarsch. Den gemensamma nämnaren är den accelererande tekniken och att allt fler yrken kommer att domineras av AI.

Se hela listan i slutet av artikeln.

Företag i hela världen har undersökts

Tre tekniker väntas ha störst inverkan på arbetsmarknaden.

Det gäller robotar och automation, energigenererande teknik och lagringsteknik samt AI och informationsbehandling.

– Tillsammans driver deras expansion den snabba tillväxten av vissa yrken, framhåller World Economic Forum.

I rapporten undersöktes över 1 000 företag runt om i hela världen. Hela 22 industrier och 14 miljoner arbetare omfattas.

– För att ta pulsen på arbetsmarknaden och avslöja hur organisationer förväntar sig att den ska utvecklas mellan nu och 2030, understryker stiftelsen.

Båda listorna

De tre snabbast växande jobben är dataspecialister, fintech-ingenjörer samt AI- och maskininlärningsspecialister.

Däremot ser det mörkare ut för brevbärare, bankkassörer och datainmatningstjänstemän.

Båda listorna ses nedan.

Snabbast minskande yrken till 2030

  1. Posttjänsteman
  2. Bankkassör
  3. Datainmatningstjänsteman
  4. Kassörer och biljettförsäljare
  5. Administrativa assistenter och sekreterare
  6. Tryckerimedarbetare
  7. Bokförare och lönehanterare
  8. Material- och lagerhållningsmedarbetare
  9. Transportbiträde och konduktör
  10. Dörr- och gatuförsäljare
  11. Grafisk designer
  12. Skadereglerare
  13. Juridisk tjänsteman
  14. Juridisk sekreterare
  15. Telefonförsäljare

Snabbast växande yrken till 2030

  1. Big data-specialist
  2. Fintech-ingenjör
  3. AI- och maskininlärningsspecialist
  4. Mjukvaru- och apputvecklare
  5. Säkerhetsspecialist
  6. Datalagringsspecialist
  7. Specialist på autonoma och elektriska fordon
  8. UI- och UX-designer
  9. Lastbilschaufför för lätt lastbil
  10. Internetspecialist
  11. Dataanalytiker
  12. Miljöingenjör
  13. Informationssäkerhetsanalytiker
  14. DevOps-ingenjör
  15. Ingenjör med inriktning förnybar energi

Källa: World Economic Forum

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

Postnord går ut med varning till kunder

2026 05 22

Bedrägliga sms cirkulerar just nu.

Det gäller att se upp för bluff-sms den kommande tiden.

Just nu cirkulerar bedrägliga meddelanden som ser ut att komma från Postnord.

Men avsändaren är i själva verket en bedragare som försöker lura tilltänkta offer på pengar.

Så ser det ut

Sms:en skickas ut till svenskar till synes slumpmässigt.

Så här kan de se ut enligt Råd & Rön:

– Ditt paket har returnerats till lagret på grund av en felaktig adress. Om adressen inte uppdateras inom 12 timmar kommer en förvaringsavgift att tas ut.

Med 12 timmars-angivelsen hoppas bedragaren kunna stressa in mottagaren till att ta ogenomtänkta beslut och ange personliga uppgifter via en länk.

Klicka inte

Den som får den här typen av meddelanden bör radera direkt, alternativt anmäla.

Det är viktigt att inte under några omständigheter klicka på länkar eller följa uppmaningarna i sms:en.

Den som gör det kan bli lurad på pengar.

Läs mer: Desperation på Ica – tvingas flytta försäljningen

Postnord varnar

På grund av de bedrägliga sms:en som cirkulerar har Postnord tvingats gå ut med en varning till kunder.

– Bluff-sms eller bluff-mejl är skickade från bedragare som utger sig för att vara PostNord, eller annan stor aktör. Målet är att komma åt känsliga uppgifter som kontonummer eller Bank-ID, varnar Postnord.

Så känner du igen

Här är Postnords tips på hur man kan känna igen att det rör sig om bluff-sms:

- Meddelandet har länkar och bilagor

- Länkar leder till okända betalsidor

- Du väntar inte på något paket

- Du bes lämna ut personlig information

– Blir du tillfrågad om att lämna ut känsliga uppgifter? Då är det en bluff. Lämna aldrig ut lösenord, bankkortsnummer, banksaldo eller inloggning till ditt BankID till någon, fortsätter Postnord.

Läs mer: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: Postnord

Text: Redaktionen

21 maj 2026

Nästan dubbel avgift för pensionärer

2026 05 21

Äldre personer i Sverige betalar betydligt mer än många yngre.

Många svenskar sparar i fonder.

Men generellt betalar äldre svenskar nästan dubbelt så höga avgifter som yngre personer, enligt färska siffror från Finansinspektionen.

– Billiga indexfonder har fått större genomslag under senare år. Yngre sparare använder oftare digitala plattformar där sådana produkter är vanliga, säger Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark, i ett uttalande.

Nästa dubbelt

Bland personer mellan 35 och 44 år sparar omkring hälften i passiva fonder, exempelvis indexfonder.

Men bland de som är över 64 år är det endast 20 procent som väljer den typen av fonder.

I genomsnitt betalar den yngre gruppen 0,6 procent i avgift för aktiefonderna. För den äldre gruppen är motsvarande siffra 1,1 procent, enligt Finansinspektionen.

– Äldre sparare kan samtidigt ha äldre innehav som inte har bytts ut i samma takt, till exempel för att innehaven ligger på en fonddepå och att en försäljning sannolikt innebär att spararna behöver betala en kapitalskatt, säger Moa Langemark.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan de passiva globalfonderna och de aktivt förvaltade fonderna är stor.

Medianavgiften för de passiva är 0,35 procent. Motsvarande avgift för de aktivt förvaltade är 1,25 procent.

– Den som har sparat länge kan ha mycket att vinna på att se över sina fondavgifter. Även små skillnader i avgift kan få stor betydelse för avkastningen när sparandet växer under många år, säger Moa Langemark.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Så sparar de olika åldersgrupperna

Andelen som sparar i passiva fonder:

- 18–24 år: cirka 30 procent

- 25–34 år: cirka 45 procent

- 35–44 år: cirka 50 procent

- 45–54 år: cirka 35 procent

- 55–64 år: cirka 30 procent

- 64+ år: cirka 20 procent

I genomsnitt betalar de olika åldersgrupperna följande avgift för valda fonder:

- 18–24 år: 0,9 procent

- 25–34 år: 0,65 procent

- 35–44 år: 0,6 procent

- 45–54 år: 0,8 procent

- 55–64 år: 0,95 procent

- 64+ år: 1,1 procent

Källa: Finansinspektionen

LÄS MER: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Foto: Andrea Piacquadio

Text: Redaktionen