33-årig man och 27-årig kvinna döms till döden för att de vänsterprasslat

2021 11 07

En kärleksaffär i diktaturen Iran slutar nu med att både mannen och kvinnan ska avrättas genom att folk ska kasta stenar på dem tills de är döda.

Det rapporterar flera internationella medier.

Överlämnade videobevis

33-åringens fru blev upprörd när hennes makes vänsterprassel kom fram och larmade då polisen samt överlämnade även videobevis av hennes mans kärleksaffär. Frun bad dock om att mannen inte skulle drabbas av dödsstraff men diktaturens högsta domstol har nu beslutat att dödsstraff ändå skall utdömas till både maken och den 27-åriga kvinnan han haft en affär tillsammans med.

Svärfadern vägrar

Orsaken bakom dödstraffet är bland annat att fruns pappa – det vill säga den otrogna mannens svärfar – kräver dödsstraff. Han vägrade att gå med på sin dotters vädjan om att avstå dödsstraff.

Enligt landets lagar kan en gärningsmans dödsstraff strykas om offrets familjen förlåter den skyldige och då kan straffet istället bli fängelse eller att man helt slipper straff. Men svärfadern vägrade, uppger Daily Mail.

Förfärliga metoder

Enligt landets extrema sharialagar ska otrohet straffas med dödsstraff om utförs genom så kallad stening, det vill säga att folk kastar stenar på personen i fråga tills denna avlider. Sedan 2013 finns det dock möjlighet för rättsväsendet att använda hängning istället. Det är ännu oklart vilken metod som ska användas enligt Daily Mail.

Enligt Amnesty International avrättades 246 personer i Iran I fjol.

FN-kritik

FN:s Speciella Rapportör om bristen på mänskliga rättigheter i Iran, Javaid Rehman har redogjort för hur landet använder dödsstraff för en lång rad brott vilket går stick i stäv med internationella lagar för mänskliga rättigheter.

Landet avrättar även barn enligt rapportörens årliga FN-rapport. Läs mer om FN-rapporten här.

Foto: Unsplashed Photos


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Utbetalning stoppas för många svenskar

2026 05 31

Flera utbetalningar i form av bidrag och ersättningar kommer stoppas.

En grupp svenskar kan få ersättningar indragna.

Det bekräftar regeringen.

Miljarder utbetalas fel

Svenska välfärdssystem betalar varje år ut stora summor i bidrag och ersättningar som inte alltid når rätt mottagare.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor årligen betalas ut felaktigt.

En betydande grupp där utbetalningar sker felaktigt är personer som lämnar Sverige ändå kan fortsätta få ersättningar som är kopplade till bosättning i landet.

– Bosättning utomlands utgör en särskild risk för bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Det kan till exempel handla om att personer lämnar Sverige under en längre tid utan att anmäla detta och felaktigt får bosättningsbaserade förmåner, såsom barnbidrag, meddelar regeringen.

LÄS MER: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Skärpta kontroller

För att minska felaktiga utbetalningar ska kontrollerna nu skärpas.

Flygplatskontroller som hjälper till att stoppa felaktiga utbetalningar får nu ett utökat uppdrag.

– Den här regeringen accepterar inte att miljarder av skattebetalarnas pengar försvinner varje år. Vi behöver ytterligare verktyg för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar, säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L).

Samtidigt betonas att kontrollerna ska bli mer träffsäkra så att personer som har rätt till ersättning inte drabbas av felaktiga stopp.

Återkommande debatt

Frågan om bidrag till personer som inte längre bor i Sverige har väckt återkommande debatt.

Kritiker menar att bristande kontroll gör att skattepengar riskerar att betalas ut till personer som inte längre omfattas av det svenska socialförsäkringssystemet.

I vissa fall handlar det om personer som är folkbokförda i Sverige trots att de har flyttat utomlands, vilket gör att utbetalningar fortsätter som vanligt.

Samtidigt handlar problemet inte enbart om medvetet fusk, utan också om att myndigheter ibland saknar aktuella uppgifter om var personer faktiskt bor.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: M Lis

Text: Redaktionen