40-talet barn kräktes på skolgården och inne i klassrummen

2021 10 28

Vasalundsskolan i Helsingborg har drabbats av en obehaglig smitta. Inom loppet av några timmar kräktes 40-talet barn.

Det började på skolbussen vid 08-tiden på tisdagen rapporterar SVT. En elev kräktes på bussen.

Det blev panik

Därefter spred sig smittan snabbt och inom loppet av bara några timmar så insjuknade 40-talet barn på skolan.

– Många barn blev rädda, det blev panik, berättar rektor Yassine Yassine.

Eleverna som går i förskoleklass upp till årskurs 3 kräktes ute på skolgården och inne i klassrummen

13 barn på akuten

13 av barnen sökte vård på akuten och Helsingborgs Lasarett tvingades gå upp i stabsläge.

– Vi fick in ett flertal barn under kvällen. Några var uttorkade och fick behandling med dropp, säger Håkan Kerrén, verksamhetschef på akutmottagningen i Helsingborg till SVT.

100 barn sjukanmälda

På onsdagen var så många som 100-talet barn sjukanmälda och det var en obehaglig känsla på skolan där det ekade tomt i klassrummen.

– Det här är en utmaning för oss, men de anställda på skolan gjorde ett bra jobb med att ta hand om barnen, säger rektorn Yassine Yassine till SVT.

Den stora frågan är nu vad som låg bakom smittan och i jakten på orsaken har man inte minst siktat in sig på skolmaten. Det hade under dagen serverats fiskpinnar till lunch.

De första sjuka innan lunchen

Men rektorn tror inte att skolmaten är anledningen till smittoexplosionen.

– Barnen hade inte ätit lunchen när de första blev sjuka, säger han till SVT.

Helsingborgs kommun miljöförvaltning genomförde kontroller i tillagningsköket.

Analyserar köket

– Den mesta maten var slängd, men vi kunde ta prover på ris och en kall majonnäsbaserad sås som verkade intressanta. Vi har skickat iväg dem och inväntar analysresultaten, säger Olu Lindström vid miljöförvaltningen till SVT.

Man har i nuläget inte hitta något misstänkt avseende hygienen vare sig i köket, på skolan eller förskolan rapporterar SVT.

Smittskydd vid Region Skåne är inkopplat och en undersökning pågår.

Foto: Vasalundsskolan, FB

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen