40-talet barn kräktes på skolgården och inne i klassrummen

2021 10 28

Vasalundsskolan i Helsingborg har drabbats av en obehaglig smitta. Inom loppet av några timmar kräktes 40-talet barn.

Det började på skolbussen vid 08-tiden på tisdagen rapporterar SVT. En elev kräktes på bussen.

Det blev panik

Därefter spred sig smittan snabbt och inom loppet av bara några timmar så insjuknade 40-talet barn på skolan.

– Många barn blev rädda, det blev panik, berättar rektor Yassine Yassine.

Eleverna som går i förskoleklass upp till årskurs 3 kräktes ute på skolgården och inne i klassrummen

13 barn på akuten

13 av barnen sökte vård på akuten och Helsingborgs Lasarett tvingades gå upp i stabsläge.

– Vi fick in ett flertal barn under kvällen. Några var uttorkade och fick behandling med dropp, säger Håkan Kerrén, verksamhetschef på akutmottagningen i Helsingborg till SVT.

100 barn sjukanmälda

På onsdagen var så många som 100-talet barn sjukanmälda och det var en obehaglig känsla på skolan där det ekade tomt i klassrummen.

– Det här är en utmaning för oss, men de anställda på skolan gjorde ett bra jobb med att ta hand om barnen, säger rektorn Yassine Yassine till SVT.

Den stora frågan är nu vad som låg bakom smittan och i jakten på orsaken har man inte minst siktat in sig på skolmaten. Det hade under dagen serverats fiskpinnar till lunch.

De första sjuka innan lunchen

Men rektorn tror inte att skolmaten är anledningen till smittoexplosionen.

– Barnen hade inte ätit lunchen när de första blev sjuka, säger han till SVT.

Helsingborgs kommun miljöförvaltning genomförde kontroller i tillagningsköket.

Analyserar köket

– Den mesta maten var slängd, men vi kunde ta prover på ris och en kall majonnäsbaserad sås som verkade intressanta. Vi har skickat iväg dem och inväntar analysresultaten, säger Olu Lindström vid miljöförvaltningen till SVT.

Man har i nuläget inte hitta något misstänkt avseende hygienen vare sig i köket, på skolan eller förskolan rapporterar SVT.

Smittskydd vid Region Skåne är inkopplat och en undersökning pågår.

Foto: Vasalundsskolan, FB

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen