40-talet barn kräktes på skolgården och inne i klassrummen

2021 10 28

Vasalundsskolan i Helsingborg har drabbats av en obehaglig smitta. Inom loppet av några timmar kräktes 40-talet barn.

Det började på skolbussen vid 08-tiden på tisdagen rapporterar SVT. En elev kräktes på bussen.

Det blev panik

Därefter spred sig smittan snabbt och inom loppet av bara några timmar så insjuknade 40-talet barn på skolan.

– Många barn blev rädda, det blev panik, berättar rektor Yassine Yassine.

Eleverna som går i förskoleklass upp till årskurs 3 kräktes ute på skolgården och inne i klassrummen

13 barn på akuten

13 av barnen sökte vård på akuten och Helsingborgs Lasarett tvingades gå upp i stabsläge.

– Vi fick in ett flertal barn under kvällen. Några var uttorkade och fick behandling med dropp, säger Håkan Kerrén, verksamhetschef på akutmottagningen i Helsingborg till SVT.

100 barn sjukanmälda

På onsdagen var så många som 100-talet barn sjukanmälda och det var en obehaglig känsla på skolan där det ekade tomt i klassrummen.

– Det här är en utmaning för oss, men de anställda på skolan gjorde ett bra jobb med att ta hand om barnen, säger rektorn Yassine Yassine till SVT.

Den stora frågan är nu vad som låg bakom smittan och i jakten på orsaken har man inte minst siktat in sig på skolmaten. Det hade under dagen serverats fiskpinnar till lunch.

De första sjuka innan lunchen

Men rektorn tror inte att skolmaten är anledningen till smittoexplosionen.

– Barnen hade inte ätit lunchen när de första blev sjuka, säger han till SVT.

Helsingborgs kommun miljöförvaltning genomförde kontroller i tillagningsköket.

Analyserar köket

– Den mesta maten var slängd, men vi kunde ta prover på ris och en kall majonnäsbaserad sås som verkade intressanta. Vi har skickat iväg dem och inväntar analysresultaten, säger Olu Lindström vid miljöförvaltningen till SVT.

Man har i nuläget inte hitta något misstänkt avseende hygienen vare sig i köket, på skolan eller förskolan rapporterar SVT.

Smittskydd vid Region Skåne är inkopplat och en undersökning pågår.

Foto: Vasalundsskolan, FB

ELGIGANTEN: Intresset har ”exploderat” – ny storsatsning i 24 butiker

2025 11 27

Elektronikjätten Elgiganten ser ett nytt segment som går som tåget.

En av årets stora shoppingveckor är i full gång.

Elgiganten slår nya rekord, men ser också ett nytt produktsegment som säljer på helt nya nivåer.

Det handlar om komponenter för att bygga egna gamingdatorer.

– Från blygsam försäljning i fjol har segmentet exploderat och är nu näst största produktgruppen inom datorer – större än både konsoler och färdigbyggda datorer, framhåller elektronikkedjan.

Ökar i popularitet

Den stora rusningen efter gamingkomponenter är något som kedjan hade på känn.

Gaming är en hobby som har ökat i popularitet år efter år, och utrustningen står ofta i fokus för de som spelar.

Förra året omsatte den svenska spelbranschen drygt 36 miljarder kronor.

– Det här är ett kvitto på att vi läst marknaden rätt och att våra nya leverantörssamarbeten har varit avgörande för att kunna möta efterfrågan på komponenter, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, i ett uttalande.

– Det är en utveckling som gått otroligt snabbt och vi har ett försäljningsindex på +344 procent mot fjolårets Black Friday.

Kedjans storsatsning

Bakom den ökade försäljning ligger, förutom det ökande intresset, en storsatsning i flera av kedjans butiker.

– Under året har Elgiganten investerat stort i gamingsegmentet. Totalt har 24 varuhus fått dedikerade gamingexperter som guidar kunderna i valet av komponenter och hjälper dem att bygga egna datorer, uppger Elgiganten.

– Dessutom har åtta varuhus lanserat fullskaliga butikskoncept för komponenter, där kunderna kan uppleva hela sortimentet och få guidning av utbildade gamingexperter på plats.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Satsar på festivaler

Elektronikjätten satsar på sina butiker, men också på att finnas på plats där gamingentusiaster samlas.

– Vi har varit engagerade där gamers finns, på festivaler som DreamHack Stockholm, Glitched och Gibaway samt samarbetet med Esportstudion. Det här är bara början på vår resa mot att bli en av Sveriges ledande destinationer för gaming och komponenter, säger Elgigantens gamingansvarige Alexander Åberg.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen