60-åring tvingades vänta på akuten – har förlorat livet

2025 01 19

En 60-åring har dött, och vårdbrister kan ligga till grund för dödsfallet.

Det är i Umeå som det hela har ägt rum.

En person i 60-årsåldern hade tagit sig in till akutmottagningen på grund av yrsel och kräkningar.

Personen, som sedan tidigare hade en svår hjärnskada, fick vänta på grund av platsbrist.

Nu är 60-åringen död, rapporterar SVT.

Sökte vård

60-åringen hade åkt in till akutmottagningen i Umeå då denne upplevde yrsel och kräkningar.

Undersökningar gjordes och man trodde att personen fått en mindre stroke.

Det fanns dock inga tillgängliga vårdplatser, och personen fick därför ligga kvar på akutmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Sex timmar senare gjordes en ny undersökning då personens tillstånd försämrats - och först då fastslog läkarna att 60-åringen drabbats av en kraftig stroke.

Intensivvård inleddes, men personen dog bara några dagar senare.

“Kanske kunnat undvika”

Chefläkaren Bengt Andersson kommenterar händelsen.

– Vi ser allvarligt på det här, det är en allvarlig vårdskada, man hade möjligen kunde undvika att patienten dog, säger han till SVT.

Det var enligt Andersson inte bara platsbrist som var problemet, utan även sättet som personen diagnostiserades på.

– Patientens tillstånd och möjlighet till effekt av behandling har försämrats under tiden på akutmottagningen i väntan på undersökning och vårdplats, framgår i anmälan till Ivo.

Viktigt att söka direkt

60-åringen hade fått en omfattande stroke, och 1177 uppmanar den som ser tecken på att någon upplever en stroke, eller själv gör det, måste söka vård omedelbart.

– Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke, framhåller 1177.

– Ring 112 även om symtomen är milda och har gått över. Kör aldrig bil om du har symtom som tyder på en stroke eller TIA.

Flera symptom

Här är några av symptomen man bör vara uppmärksam på:

- Domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan.

- Svårt att svälja och prata.

- Svårt att förstå och bli förvirrad.

Foto: J. Alp Region Uppsala

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas.

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt”

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen