7 maj 2026

60-åring tvingades vänta på akuten – har förlorat livet

2025 01 19

En 60-åring har dött, och vårdbrister kan ligga till grund för dödsfallet.

Det är i Umeå som det hela har ägt rum.

En person i 60-årsåldern hade tagit sig in till akutmottagningen på grund av yrsel och kräkningar.

Personen, som sedan tidigare hade en svår hjärnskada, fick vänta på grund av platsbrist.

Nu är 60-åringen död, rapporterar SVT.

Sökte vård

60-åringen hade åkt in till akutmottagningen i Umeå då denne upplevde yrsel och kräkningar.

Undersökningar gjordes och man trodde att personen fått en mindre stroke.

Det fanns dock inga tillgängliga vårdplatser, och personen fick därför ligga kvar på akutmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Sex timmar senare gjordes en ny undersökning då personens tillstånd försämrats - och först då fastslog läkarna att 60-åringen drabbats av en kraftig stroke.

Intensivvård inleddes, men personen dog bara några dagar senare.

“Kanske kunnat undvika”

Chefläkaren Bengt Andersson kommenterar händelsen.

– Vi ser allvarligt på det här, det är en allvarlig vårdskada, man hade möjligen kunde undvika att patienten dog, säger han till SVT.

Det var enligt Andersson inte bara platsbrist som var problemet, utan även sättet som personen diagnostiserades på.

– Patientens tillstånd och möjlighet till effekt av behandling har försämrats under tiden på akutmottagningen i väntan på undersökning och vårdplats, framgår i anmälan till Ivo.

Viktigt att söka direkt

60-åringen hade fått en omfattande stroke, och 1177 uppmanar den som ser tecken på att någon upplever en stroke, eller själv gör det, måste söka vård omedelbart.

– Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke, framhåller 1177.

– Ring 112 även om symtomen är milda och har gått över. Kör aldrig bil om du har symtom som tyder på en stroke eller TIA.

Flera symptom

Här är några av symptomen man bör vara uppmärksam på:

- Domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan.

- Svårt att svälja och prata.

- Svårt att förstå och bli förvirrad.

Foto: J. Alp Region Uppsala

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen