60-åring tvingades vänta på akuten – har förlorat livet

2025 01 19

En 60-åring har dött, och vårdbrister kan ligga till grund för dödsfallet.

Det är i Umeå som det hela har ägt rum.

En person i 60-årsåldern hade tagit sig in till akutmottagningen på grund av yrsel och kräkningar.

Personen, som sedan tidigare hade en svår hjärnskada, fick vänta på grund av platsbrist.

Nu är 60-åringen död, rapporterar SVT.

Sökte vård

60-åringen hade åkt in till akutmottagningen i Umeå då denne upplevde yrsel och kräkningar.

Undersökningar gjordes och man trodde att personen fått en mindre stroke.

Det fanns dock inga tillgängliga vårdplatser, och personen fick därför ligga kvar på akutmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

Sex timmar senare gjordes en ny undersökning då personens tillstånd försämrats - och först då fastslog läkarna att 60-åringen drabbats av en kraftig stroke.

Intensivvård inleddes, men personen dog bara några dagar senare.

“Kanske kunnat undvika”

Chefläkaren Bengt Andersson kommenterar händelsen.

– Vi ser allvarligt på det här, det är en allvarlig vårdskada, man hade möjligen kunde undvika att patienten dog, säger han till SVT.

Det var enligt Andersson inte bara platsbrist som var problemet, utan även sättet som personen diagnostiserades på.

– Patientens tillstånd och möjlighet till effekt av behandling har försämrats under tiden på akutmottagningen i väntan på undersökning och vårdplats, framgår i anmälan till Ivo.

Viktigt att söka direkt

60-åringen hade fått en omfattande stroke, och 1177 uppmanar den som ser tecken på att någon upplever en stroke, eller själv gör det, måste söka vård omedelbart.

– Ring genast 112 om du själv eller någon i närheten har symtom som du misstänker beror på stroke, framhåller 1177.

– Ring 112 även om symtomen är milda och har gått över. Kör aldrig bil om du har symtom som tyder på en stroke eller TIA.

Flera symptom

Här är några av symptomen man bör vara uppmärksam på:

- Domningar eller förlamningar i ansiktet, armarna och benen, oftast i ena kroppshalvan.

- Svårt att svälja och prata.

- Svårt att förstå och bli förvirrad.

Foto: J. Alp Region Uppsala

Text: Redaktionen

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Köttbullar, sill och revbensspjäll är givna inslag på de flesta julbord i Sverige.

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet.

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970.

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen

BankID-varning utfärdas – logga inte in

2026 05 14

Flera banker går ihop i en varning.

En ny gemensam varning från svenska banker uppmanar BankID-användare att vara extra försiktiga.

Nu uppmanas användare att se upp för att logga in.

Banker slår larm

Just nu pågår en stor våg av investeringsbedrägerier i landet.

Flera svenska banker går nu ut tillsammans i kampanjen Svårlurad! för att varna för ökningen av investeringsbedrägerier där bedragare försöker lura människor på pengar.

Budskapet är tydligt.

– Logga inte in på ditt BankID på någon annans uppmaning, lyder bankernas gemensamma varning.

Kampanjen pågår under fyra veckor och syns i tv, sociala medier, poddar och utomhusreklam runt om i landet.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Så går bedrägerierna till

– Bedrägerier är fortsatt ett stort samhällsproblem som drabbar många människor i alla olika åldrar. Svårlurad är ett gemensamt initiativ av Sveriges banker och Svenska Bankföreningen för att uppmärksamma problemet och komma med konkreta tips och råd om hur man kan skydda sig själv och sina närstående mot bedrägerier, uppger initiativet.

Enligt kampanjen börjar många bedrägeriförsök med oväntade samtal eller meddelanden där bedragare utger sig för att vara från banker, myndigheter eller företag.

I vissa fall kan de även ha personliga uppgifter om offret, vilket gör dem mer trovärdiga.

Falska investeringar

En stor del av årets varning handlar om investeringsbedrägerier där falska annonser används för att lura människor att sätta in pengar.

Ofta förekommer löften om hög avkastning och låg risk, något som enligt bankerna ska ses som en tydlig varningssignal.

”Var särskilt skeptisk om det låter för bra för att vara sant”, uppmanar bankerna i kampanjen.

Det är inte ovanligt att bedragarna använder bilder och namn på kända personer för att skapa förtroende.

Det kan vara svårt att få tillbaka pengar om du själv har godkänt något med BankID, eftersom banken ofta anser att du själv har godkänt betalningen.

Bankerna uppmanar nu alla att vara extra vaksamma vid investeringstips som kommer via telefon, mejl eller sociala medier.

De betonar också att man aldrig ska skicka mer pengar om man redan blivit utsatt för bedrägeri.

Vid minsta osäkerhet rekommenderas kunder att kontakta sin egen bank direkt.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: BankID

Text: Redaktionen