850 McDonalds-restauranger byter namn – Se namnförslagen här

2022 05 28

Kriget i Ukraina leder nu till stora förändringar för många besökare på McDonalds.

Den ryska diktaturens brutala anfallskrig mot Ukraina har resulterat i mycket kraftiga försämringar för Rysslands ekonomi med anledning av de stora internationella sanktionerna mot Putinregimen.

Tillbaks till Sovjetunionen

En mängd företag och populära butiker har beslutat sig för att lämna Ryssland och ryska folket är på väg att kastas tillbaka till allt mer Sovjetliknande förhållanden när det gäller valmöjligheter och alternativ på olika varumärken.

En av världens allra populäraste restaurangkedjor hör till de som inte längre vill vara kvar i Ryssland – nämligen klassiska McDonalds.

Får inte heta McDonalds

– McDonalds som äger 84 procent av sina restauranger i Ryssland är ett av de största varumärkena som lämnar Ryssland sedan invasionen i Februari, rapporterar CNN.

Restaurangmagnaten Alexander Govor har köpt alla 850 McDonalds-restauranger i Ryssland och det innebär även att alla dessa 850 hamburgerställen byter namn då de inte längre får heta McDonalds eftersom själva varumärkesnamnet inte ingick i affären.

Fyra kandidater

Det har nu registrerats flera olika titlar som kan komma att bli det nya namnet på de 850 snabbmatsrestaurangerna. Här är de heta kandidaterna till nytt namn:

-Fun and Tasty

-The Same One

-Just Like That

-Open Checkout

Ketchup och senap

Förutom att “ryska McDonalds” inte längre får heta McDonalds så får man inte heller per automatik använda sig av de ketchup-, senap-, salt-, bröd-, soja- och köttvarianter som McDonalds använder sig av i de fall som det är internationella leverantörer.

Orsaken är att Ryssland bojkottas av omvärlden och detta innebär att det sannolikt blir ryska råvaror och leverantörer.

IKEA

McDonalds har precis som många andra efterfrågade varumärken från Västeuropa och USA varit mycket populärt och ett exempel är svenska IKEA.

Men på grund av Rysslands krig mot Ukraina blir det nu betydligt mindre populära ryska märken som väntas ta över.

Januari 1990

McDonalds har funnits i mer än 30 år i Ryssland och slog upp sin första restaurang under pompa och ståt den 31 januari 1990 i Moskva.

McDonalds entré i dåvarande Sovjetunionen hade stor politiskt betydelse.

– Det var väldigt symboliskt. En synlig spricka i Järnridån. Cirka två år senare kollapsade Sovjetunionen, säger den ryska experten Darra Goldstein vid Williams College, till CNN.

Premiären var så populär att man tvingades ha öppet flera timmar längre än planerat på grund av den väldiga folkmassan av sovjetmedborgare som ville shoppa loss inne på McDonalds.

Mikhail Gorbatjov

Sovjetledaren Mikhail Gorbatjov ville öppna landet för Väst till skillnad från den nuvarande ledaren Putin som istället väljer krigets väg.

9 procent av McDonalds inkomster har kommit från de nästan 960 olika hamburgerrestaurangerna i Ryssland och Ukraina.

Foto: H Nic och A Motoc

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen