850 McDonalds-restauranger byter namn – Se namnförslagen här

2022 05 28

Kriget i Ukraina leder nu till stora förändringar för många besökare på McDonalds.

Den ryska diktaturens brutala anfallskrig mot Ukraina har resulterat i mycket kraftiga försämringar för Rysslands ekonomi med anledning av de stora internationella sanktionerna mot Putinregimen.

Tillbaks till Sovjetunionen

En mängd företag och populära butiker har beslutat sig för att lämna Ryssland och ryska folket är på väg att kastas tillbaka till allt mer Sovjetliknande förhållanden när det gäller valmöjligheter och alternativ på olika varumärken.

En av världens allra populäraste restaurangkedjor hör till de som inte längre vill vara kvar i Ryssland – nämligen klassiska McDonalds.

Får inte heta McDonalds

– McDonalds som äger 84 procent av sina restauranger i Ryssland är ett av de största varumärkena som lämnar Ryssland sedan invasionen i Februari, rapporterar CNN.

Restaurangmagnaten Alexander Govor har köpt alla 850 McDonalds-restauranger i Ryssland och det innebär även att alla dessa 850 hamburgerställen byter namn då de inte längre får heta McDonalds eftersom själva varumärkesnamnet inte ingick i affären.

Fyra kandidater

Det har nu registrerats flera olika titlar som kan komma att bli det nya namnet på de 850 snabbmatsrestaurangerna. Här är de heta kandidaterna till nytt namn:

-Fun and Tasty

-The Same One

-Just Like That

-Open Checkout

Ketchup och senap

Förutom att “ryska McDonalds” inte längre får heta McDonalds så får man inte heller per automatik använda sig av de ketchup-, senap-, salt-, bröd-, soja- och köttvarianter som McDonalds använder sig av i de fall som det är internationella leverantörer.

Orsaken är att Ryssland bojkottas av omvärlden och detta innebär att det sannolikt blir ryska råvaror och leverantörer.

IKEA

McDonalds har precis som många andra efterfrågade varumärken från Västeuropa och USA varit mycket populärt och ett exempel är svenska IKEA.

Men på grund av Rysslands krig mot Ukraina blir det nu betydligt mindre populära ryska märken som väntas ta över.

Januari 1990

McDonalds har funnits i mer än 30 år i Ryssland och slog upp sin första restaurang under pompa och ståt den 31 januari 1990 i Moskva.

McDonalds entré i dåvarande Sovjetunionen hade stor politiskt betydelse.

– Det var väldigt symboliskt. En synlig spricka i Järnridån. Cirka två år senare kollapsade Sovjetunionen, säger den ryska experten Darra Goldstein vid Williams College, till CNN.

Premiären var så populär att man tvingades ha öppet flera timmar längre än planerat på grund av den väldiga folkmassan av sovjetmedborgare som ville shoppa loss inne på McDonalds.

Mikhail Gorbatjov

Sovjetledaren Mikhail Gorbatjov ville öppna landet för Väst till skillnad från den nuvarande ledaren Putin som istället väljer krigets väg.

9 procent av McDonalds inkomster har kommit från de nästan 960 olika hamburgerrestaurangerna i Ryssland och Ukraina.

Foto: H Nic och A Motoc

Text: Redaktionen

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen