Nytt avslöjande om Oceana – Liseberg vägrar kommentera

2024 03 25

Den 12 februari var katastrofen för Lisebergs nya vattenpark Oceana ett faktum.

När parken fattade eld befann sig flera personer högst upp i Ocenas torn, samma utrymme där rutschkanorna fanns.

Men på de övre våningarna i byggnaden saknades utrymningsvägar.

Det avslöjar nu P4 Göteborg tillsammans med P1-programmet Kaliber.

En person dog

På grund av att det inte fanns några utrymningsvägar tvingades flera personer i tornet springa genom röken i trapporna.

I branden dog en person, som enligt uppgifter till Kaliber ska ha befunnit sig på just de övre våningarna i parken.

Alla som vistades på fjärde eller femte våningen behövde ta sig till tredje våningen där det fanns en utrymningsväg. 

I övrigt fanns den enda utrymningsvägen längst ned i byggnaden.

– Istället för att springa från elden sprang jag mot den, säger exempelvis städaren Zoran Makimovic, som också befann sig mitt i katastrofen, till radion.

Brandexperter kritiska

De övre våningarna i Oceana klassades inte formellt som våningsplan. Av det skälet gjordes inte bedömningen att det krävdes utrymningsvägar, enligt brandskyddsbeskrivningen.

Men det möts av kritik från flera brandexperter som Kaliber talat med.

– Jag ser svårigheter att göra utrymningsvägar bara sett till byggtid, men sett till hur det blev så måste nog svaret bli att ja, det skulle vara bra att ha en utrymningsväg där uppe, säger exempelvis Joakim Sandström som är brandingenjör på Luleå Tekniska Universitet.

Vill inte kommentera

Liseberg har inte velat ge någon kommentar till de nya uppgifterna.

NCC Sverige, huvudentreprenören som hade ansvar för bygget, har uppgett att man följt de regler som finns men vill likt Liseberg i övrigt inte heller svara på kritiken.

Vill bygga upp parken

Kort efter den stora branden på Oceana meddelade Liseberg att man planerar att bygga upp vattenparken igen.

– Branden blev förödande, men den ska inte stoppa utvecklingen av destinationen Liseberg. Liseberg är en viktig del av Göteborgs identitet och Lisebergs Jubileumsprojekt är en viktig byggsten i den västsvenska besöksnäringens återhämtning, sade Kurt Eliasson (S), styrelseordförande i Liseberg, vid tillfället.

Det ska dock inte tolkas som att det ännu finns grönt ljus, förtydligade nöjesparkens vd Andreas Andersen tidigare i mars.

– Styrelsen har inte fattat ett beslut om att vi ska bygga upp igen, men de har fattat ett beslut om att vi ska ta fram ett underlag så att de kan fatta ett beslut om de vill, har han sagt till P4 Göteborg.

Foto: Liseberg

Text: Redaktionen


12 mars 26

Rött larm utfärdat till alla med Android-telefon

2026 03 13

En högsta varning har utfärdats för alla Android-användare.

Android-användare varnas för en ny attack.

Hotet bedöms som allvarligt och kan infektera telefoner med skadlig programvara samt stjäla känslig information, rapporterar Mirror.

Hotar användare

Alla som använder Android bör vara extra försiktiga när de installerar appar.

Ett nytt angrepp har upptäckts som kan infektera telefoner med den farliga programvaran som kallas BeatBanker.

När det väl är installerat kan viruset stjäla användarnas bankuppgifter, spela in skärmen och få åtkomst till kameran på distans.

– Vår senaste upptäckt visar ett virus som använder en falsk StarLink-app, som vi bedömer är en ny variant av BeatBanker, förklarar säkerhetsteamet på Kaspersky, till Mirror.

LÄS MER: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Så fungerar attacken

Hotet använder en listig metod för att lura användare.

De som drabbas omdirigeras till en falsk version av Elon Musks Starlink-app.

Ännu mer oroande är att appen ser ut att finnas på Google Play Store, med rätt logotyper och typsnitt – men den är helt falsk.

– BeatBanker är ett utmärkt exempel på hur mobilhot blir allt mer sofistikerade och mångfacetterade. Det sprids via falska webbplatser som imiterar Google Play och förkläs till att se ut som pålitliga appar, säger Kaspersky.

Just nu har hotet främst dykt upp i länder som Brasilien, och det har ännu inte rapporterats om några fall i Europa.

Men det är ett tydligt tecken på att alla användare bör vara vaksamma och inte installera appar från okända webbplatser.

Så skyddar du din telefon

För att hålla Android-användare säkra har Kaspersky utfärdat flera råd.

Användare uppmanas endast ladda ner appar från officiella källor som Google Play Store eller tillverkarens officiella appbutik.

Kontrollera därför att du använder rätt app‑butiksapp och verifiera utvecklaren.

Användare bör även vara uppmärksamma på de rättigheter som appar begär, särskilt de som rör tillgänglighet och installation av tredjepartspaket.

LÄS MER: Diktator spårlöst försvunnen

Foto: V Khodzinskyi

Text: Redaktionen


13 mars 2026

Skattefri ersättning till hushållen – på ett villkor

2026 03 14

Hushåll nära vindkraftverk kan komma att få ersättning.

Svensk vindkraft befinner sig som bekant i en svår situation.

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

Men regeringen har framfört ett förslag som kan innebära att hushåll som bor nära ett vindkraftverk kan få skattefri ersättning.

Kan få ersättning

Beräkningar pekar på att det kan röra sig om tiotusentals kronor om året – men det exakta beloppet är ännu oklart.

Förslaget innebär att närboende till vindkraftsanläggningar ges rätt till ett belopp motsvarande en andel av de årliga intäkterna från en vindkraftsanläggning. 

Storleken på vindkraftsersättningen föreslås bero på avståndet till anläggningen.

Skattefritt

Det föreslås också en ändring i inkomstskattelagen som innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del ersättningen avser en privatbostad.

Det framgår av en lagrådsremiss.

Den nya lagen och lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Vindkraftsersättning ska betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning, menas det.

Läs mer: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Stora utmaningar

Omkring 90 procent av nya vindkraftsprojekt fick nej av kommunerna under förra året.

– Det är ett väldigt besvärligt läge med detta att det är väldigt få som får tillstånd, säger branschjuristen Ina Müller Engelbrektson till SR.

Kan bli dyrare el

På bara ett par år har kommunernas motstånd gått från 70 till 90 procent.

I praktiken innebär det utmaningar med att få fram ny elproduktion i Sverige de kommande åren.

Malin Strand vid Energiforsk kommenterar.

– Konsekvensen är att om det blir mindre el så blir ju elen dyr, säger hon.

Läs mer: Trump struntar i katastrofsiffror – ”Vi tjänar på det”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen