Nya dramatiska Estoniabilder – Detonation kan inte uteslutas

2021 09 29

– Det är högre upplösning än jag nånsin har sett. Man ser att det är stora skador. Överraskande mycket trasor i förhållande med vad jag hade väntat mig.

Det säger Anders Ulfvarson, professor emeritus i skeppsbyggnadsteknik vid Chalmers, till SR Ekot efter att han fått ta del av helt nytagna filmer på Estonias hål.

Böjts utåt

Efter att dokumentärfilmaren Henrik Evertsson i Kanal 5 och Discoverys uppmärksammade filmserie ”Estonia - Fyndet som ändrar allt” hösten 2020 avslöjade hittills okända skador på Estonia beslutade haverikommissionerna i Finland, Sverige och Estland att inleda nya undersökningar av fartyget. Och i de ännu sekretessbelagda filmerna från dykningarna i somras framgår hur bitar av stålkonstruktionen böjts utåt från skrovet.

Slitits upp inifrån

Ekot rapporterar hur filmerna visar hur själva fartygskonstruktionen tycks ha slitits upp inifrån. Stålet är bitvis svart och böjt och ser nästan ut som sönderbränt trä vridet utåt från fartyget.

Före detta riksdagsledamoten Lars Ångström anser att de nya bilderna gör att teorin om att hålet uppstod när fartyget slog i botten nu kan avfärdas.

Detonation kan ej uteslutas

– Det är ju helt uteslutet att de här utstickande balkarna, och förvridna nästan upprullade plåtarna, skulle ha orsakats av kontakt med botten. Med tanke på att det är både svärtat och att plåtar och balkar är förvridna så går det inte att utesluta detonation, säger Lars Ångström till Ekot.

Mänskliga kvarlevor

Filmsekvenserna från sommarens dykningar är fortfarande sekretessbelagda och SVT avslöjar att orsaken är att man kan se mänskliga kvarlevor på vissa av bilderna.

– Det pågår ett arbete med att ta bort dessa bilder så att materialet kan presenteras inom några dagar eller högst en vecka, klargör haverikommissionens talesperson Jonas Bäckstrand till SVT.

ANALYS

Det är av yttersta vikt för många anhöriga och överlevande – och för hela svenska folket – att man verkligen gör sitt yttersta för att klarlägga vad som faktiskt skedde med Estonia. Svenska staten har inte levererat när det gäller Estoniafrågan.

Tack vare dokumentärfilmaren Henrik Evertsson är vi nu förhoppningsvis på väg att komma betydligt närmare ett slutligt svar. För det är han värd ett enormt stort tack.

Foto: S. Shebs

[yop_poll id="678"]

17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18 september 2025

Ryssland kan gå i konkurs – krävs bara en sak

2025 09 18

Den ryska krigsekonomin går på knäna, men än så länge lyckas Kreml finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.

Men en åtgärd från väst kan få den ryska ekonomin att kollapsa.

Det menar professorn i nationalekonomi Martin Sandbu, som är ekonomisk kommentator på Financial Times.

Experten framhåller att ett totalförbud mot köp av rysk olja och gas, i kombination med hårda sanktioner mot alla importörer, kan driva Ryssland mot konkurs.

– Om oljeintäkterna stryps kommer det att tippa staten mot konkurs, precis som det gjorde med Sovjetunionen i slutet av 1980-talet, säger Sandbu till Börsen.

”Nu är det dags”

Nationalekonomen uppmanar västvärlden att agera. Han menar att Europa är redo för den kraftfulla åtgärden.

– Nu är det dags. Priserna är låga och Centraleuropa kan försörjas från Italien.

Vidare betonar Sandbu att importen av metaller och gödningsmedel från Ryssland måste upphöra.

– EU måste också slå mycket hårdare mot maskinexport till den ryska vapenindustrin, säger han till tidningen.

Ekonomiskt krig eller krig på marken

Enligt Martin Sandbu står västvärlden inför ett ödesval. Antingen skärper man sanktionerna ordentligt eller väntar ett krig mot Ryssland.

– Västvärlden måste inse att alternativet till att utkämpa ett ekonomiskt krig mot Ryssland i slutändan är att utkämpa ett riktigt krig, om Ukraina inte längre kan hålla Ryssland borta. 

LÄS MER: EU bromsar – skjuter upp sanktioner mot Ryssland

USA ställer krav

USA:s president Donald Trump har meddelat att han är beredd att införa ”massiva sanktioner” mot Ryssland om samtliga Natoländer inför lika hårda sanktioner och stoppar importen av rysk olja.

– Jag är redo att införa massiva sanktioner mot Ryssland när alla Natoländer är överens om att göra samma sak, och när alla Natomedlemmar SLUTAR KÖPA OLJA FRÅN RYSSLAND, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social. 

LÄS MER: UPPGIFTER: Rysk toppgeneral försvunnen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen