Rusning efter populär säsongsvara – butiksägare dödshotas

2024 05 03

Det råder hysteri bland svenska trädgårdsentusiaster.

Dahlian kallas för “trädgårdens primadonna” och är just nu kanske den mest eftertraktade blomman i hela Sverige.

Folk i mängder köar till trädgårdsföretagen för att få chans att köpa Dahliaknölar. Bara i år är exempelvis lagret på 120 000 knölar hos webbutiken Dahlias by Linn nästan slutsålt, rapporterar Dagens industri.

Det kan jämföras med 27 000 sålda knölar förra året.

Rusningen och efterfrågan gör även att priserna ökar, till exempel på sorten Night silence som är särskilt eftertraktad.

Dessutom behöver försäljningen ransoneras.

– Den har vi höjt priset på och satt en begränsning på två per kund, annars köper folk upp allt och säljer dem vidare på Tradera för mycket mer pengar, säger Linnea Boqvist, som driver Dahlias by Linn, till tidningen.

Har blivit dödshotad

Trycket från sociala medier bedöms ha drivit på Dahliahetsen.

Och ibland går det långt över gränsen. Nyligen blev Linnea Boqvist dödshotad av en kund som råkat skriva fel postnummer i sin order och därför gick miste om sina knölar.

– Det är nästan på liv och död med de här dahliorna. Ibland undrar jag om det är pensionspengar eller barnens sparpengar folk handlar för, säger Linnea Boqvist.

"Gått för långt"

Sanna Ansbjer säljer också Dahliaknölar. Enligt henne står över 4 000 personer i kö för att få köpa just Night Silence.

Hon har sluppit ta emot dödshot, men reagerar på att intresset för blomman blir så pass fanatiskt.

– Jag tycker på ett sätt så har det gått för långt när det går till det stadiet, men samtidigt är det väldigt roligt att folk också är väldigt passionerade, säger blomsterhandlaren till P4 Skaraborg.

Relativt sällsynt

En av anledningarna till att blomman blivit så populär är att det finns så få av dem.

– De drivs inte i stor skala hos stora odlare. Det kan vara för att det inte finns odlare som har intresse, eller för att det blir svårt att sätta knölar på dem så att det blir lönsamt, säger Sanna Ansbjer.

Trots att försäljningen vuxit de senaste åren tror hon ännu inte att kulmen är nådd.

Foto: I. Iriser

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen