LISTA: Sveriges mest attraktiva arbetsgivare

2024 05 03

Ikea toppar en betydelsefull lista.

Det är rekryteringsjätten Randstad som har sammanställt en ny lista på de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige.

Förra året vann Spotify priset, men i år är det en annan gigant som toppar listan.

Ikea har på nytt korats till Sveriges mest attraktiva arbetsgivare.

Det meddelar Randstad i ett pressmeddelande.

“Tillhör alla medarbetare”

Det är den sjätte gången som Ikea vinner utmärkelsen som visar vikten av kriterier som god ekonomi, gott rykte och långsiktig anställningstrygghet.

– Vi är stolta och glada över att utses till Sveriges mest attraktiva arbetsgivare i Randstads undersökning. Vi arbetar långsiktigt för att vara en inkluderande arbetsplats där alla vi som jobbar på IKEA kan känna oss hemma, säger Ikeas Miriam Svärdh.

– Den här utmärkelsen tillhör alla de medarbetare som varje dag jobbar för att skapa en bättre vardag för de många människorna, och den ger oss energi i vårt fortsatta arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare.

Här är listan

Här är listan på de 10 mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige.

Ikea
Spotify
Volvo Group
RISE
Försvarets materielverk
EY
Volvo Cars
Regeringskansliet
Polisen
Försvarsmakten

Tre nykomlingar

På topp-10 listan återfinns tre nya arbetsgivare.

Det handlar om forskningsinstitutet RISE, regeringskansliet och polisen.

– Trots att Polisen står inför en hel del utmaningar med tanke på omvärldsläget tar de en plats på topplistan i år, säger Randstads expert Catrine Jack.

– De rankas även högst av alla när det kommer till att ge tillbaka till samhället, och det är kanske inte så konstigt, men hoppfullt, att människor vill vara på en plats där de gör skillnad i osäkra tider.

Trygghet och ekonomi

Anledningen till Ikeas topplacering bedöms bland annat att ha att göra med anställningstryggheten.

– Årets vinnare, Ikea, rankas högt när det kommer till god ekonomi och långsiktig anställningstrygghet. Ekonomin och arbetsmarknaden går hand i hand och det ska bli intressant att se utvecklingen när vi nu går mot ljusare ekonomiska tider, säger Catrine Jack.

Foto: M. Björk

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen