18 februari 2026

Banklarmet: Kalldusch för många blivande pensionärer

2024 05 20

Det är många blivande pensionärer som riskerar att gå miste om närmare 5 000 kronor i månaden.

Samtliga har en gemensam nämnare: de vill förverkliga drömmen om att gå i pension samtidigt som sin livskamrat.

Men valet att som yngre person gå i pension samtidigt som en äldre partner kan bli en riktig kalldusch, varnar Länsförsäkringar Bank.

– Enligt våra beräkningar kan en tidig pensionering vid 63 års ålder i stället för 66 års ålder innebära en minskning på 4 700 kronor per månad för resten av livet för en person med en lön på 35 000 kronor, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

"Dubbelfel" bland många kvinnor

Enligt Trifa Chireh är tidpunkten för pensionering helt avgörande.

Hon understryker också att det i stor utsträckning är kvinnor som väljer en äldre partner – som då dessutom blir dubbelt drabbade av inkomstbortfallet.

– Enligt statistik är gifta kvinnor nästan tre år yngre än sina män. Många drömmer säkert om att gå i pension samtidigt som sin partner och har man då en äldre make går man miste om många tusenlappar i månaden.

– Tyvärr blir det då ”dubbelfel” då kvinnor har lägre pension än män och i stället skulle behöva jobba några år extra för att på så sätt öka sin pension.

"Stresstesta" ekonomin

De som väljer att gå i tidig pension pekar ofta på att man vill ha ork och energi att göra det man drömt om eller spendera mer tid med familjen medan kroppen är fräsch.

Men förutom att pensionen blir lägre blir alltså även skatten högre, understryker Länsförsäkringar.

Vill man ändå gå i tidig pension bör man därför “stresstesta” sin ekonomi genom att leva på pensionsinkomsten några månader.

– Om det täcker dina utgifter kan du kanske gå i pension tidigare. Planera för eventuella händelser som skilsmässa eller dödsfall, om din partners inkomst är avgörande för din ekonomi. Vid stor åldersskillnad kan det vara bra att ni tidigt sätter upp ett sparande.

Så stort blir inkomstbortfallet per månad för den som tjänar mellan 29 000 kr – 45 000 kr

Lön, brutto per månad

Total pension vid 63 år, brutto

Total pension vid 64 år, brutto

Total pension vid 65 år, brutto

Total pension vid 66 år, brutto

29 000 kr

14 600 kr

15 400 kr

16 300 kr

19 800 kr

35 000 kr

17 600 kr

18 600 kr

19 700 kr

22 300 kr

45 000 kr

22 600 kr

24 000 kr

25 300 kr

26 800 kr

Källa: Länsförsäkringar

Foto: Format arw

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen