Besked till semesterfirare – stor förändring för svenska kronan

2024 05 22

Sveriges valuta är på väg mot ett efterlängtat lyft.

Det spår Handelsbanken i en ny konjunkturprognos.

Kronans styrkebesked kommer att innebära att en “flera år lång kräftgång” är på väg mot sitt slut.

Samtidigt finns det anledning att boka om utlandsresan i sommar, alternativt förlägga den senare om den ännu inte är planerad.

Den riktiga uppgången kommer nämligen först till hösten.

– Den som hoppas att en starkare krona betyder en förstärkt reskassa riskerar att bli besviken. Lyftet kommer dröja till efter sommaren, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, i ett uttalande.

Flera glädjebesked här och nu

Men det finns dock andra saker att glädja sig åt redan nu, understryker storbanken.

Hushållen går mot ljusare ekonomiska tider och lägre inflation kommer att innebära en omläggning av den ekonomiska politiken.

Både lägre räntor och mer stimulanser från regeringen är att vänta.

– Det ger en starkare arbetsmarknad och mer pengar till hushållen, slår Handelsbanken fast.

Man pekar på en ökning av BNP på 0,4 procent i år och hela 2,8 procent nästa å.

Tillväxten ser starkare ut kommande två år än i många andra europeiska länder.

– Hushållens framtidsutsikter har ljusnat och aktiviteten på bostadsmarknaden ökar. Vi tror att bostadspriserna stiger med 3–4 procent per år. Det höga sparandet indikerar också att hushållen som helhet har en buffert och att dagens konsumtionsnivå inte är hög givet hushållens inkomster, säger Christina Nyman.

"Ger inte upp om kronan"

Handelsbankens bedömning är att stigande reallöner, inkomstskattesänkningar, ökad sysselsättning och lägre räntor leder till att hushållens konsumtion ökar med över tre procent nästa år.

Prognosen är att räntan dessutom sänks ytterligare i både september och december.

– Inflationen i Sverige fortsätter att sjunka men det är en knagglig väg, och Riksbanken kommer väga in riskerna med en kronförsvagning liksom riskerna att få en alltför snabb återhämtning i ekonomin av räntesänkningarna, som kan riskera inflationsnedgången, säger Christina Nyman.

– Vi ger inte upp om kronan. Kronan har styrts av amerikanska räntor och när Fed påbörjar sina räntesänkningar i september kan även kronan, på ett varaktigt och tydligt sätt, röra sig mot starkare nivåer.

Foto: C. Mizrach resp Riksbanken

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen