Flera smittade av allvarlig sjukdom – från vanligt föremål i trädgården

2024 05 23

Flera personer i södra Sverige har smittats av en ovanlig bakterie som tycks förekomma i vanligt trädgårdsmaterial.

Det är från Skåne de senaste larmen kommer.

Minst tre personer har under försommaren smittats av bakterien legionella efter att ha hanterat vanlig planteringsjord, rapporterar Sydsvenskan.

Alla smittade bor på olika platser i landskapet och samtliga har behövt uppsöka sjukhusvård.

– Vi ser toppen på isberget, de som kommer till sjukhus och får diagnosen. Då får man ofta en ganska allvarlig lunginflammation där man behöver vårdas inneliggande med riktad antibiotikabehandling, säger Marianne Alanko Blomé som är biträdande smittskyddsläkare på Region Skåne, till lokaltidningen.

Yngre och friska drabbas

Smittskyddsläkaren bekräftar att fallen inträffat på kort tid. Alla har haft någon form av jordkontakt.

Jord-legionella var länge helt okänt i Sverige. Under den varma sommaren 2018 skedde dock ett större utbrott med ett 30-tal bekräftade fall där de flesta var hemmahörande i Stockholm.

Totalt har Skåne haft tvåsiffriga antal fall under de senaste två åren.

Och även om det är relativt få som smittas höjer Smittskydd Skåne ett varningens finger. Legionellatyperna slår nämligen annorlunda än andra varianter.

– När det gäller den vanliga legionellan är det ofta äldre eller personer med nedsatt immunförsvar som bli sjuka. Här ser vi en del yngre, väsentligen friska som drabbas, säger Marianne Alanko Blomé.

Vanligt i Australien

Bakterien kallas för “legionella longbeachae” och har inte kunnat spåras till någon specifik leverantör.

Att smittan numera sker just i Sverige är ovanligt, enligt Folkhälsomyndigheten.

– I Australien och Nya Zeeland däremot är det relativt vanligt att legionellafall smittats vid trädgårdsarbete och jordhantering. Sommarens ökning av fall är unikt för Sverige och ses varken i Danmark, Norge eller Finland, kommenterade myndigheten i samband med utbrottet 2018.

Fyra rekommendationer

Även om risken för att insjukna bedöms som liten uppmanar Folkhälsomyndigheten att se över hur man hanterar jord eller kompostmaterial. Särskilt om man tillhör en sårbar grupp med nedsatt infektionsförsvar, nedsatt lungfunktion eller röker.

– Öppna jordpåsar utomhus eller i välventilerad miljö och undvik att andas in damm från jordpåsarna, framhåller Folkhälsomyndigheten som även ger följande rekommendationer:

- Undvik att andas in damm från trädgårdsmaterial

- Om jorden eller trädgårdskompostmaterialet är torrt, fukta/blöt ned detta me vattenkanna för att minska risken att damm virvlar upp

- Tvätta händerna med tvål och vatten efter hantering av jord och trädgårdskompostmaterial

Foto P. Shah

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen