Skola i krismöte – rektor sliter ner student från scenen

2024 06 07

Tumult har uppstått under ett studentfirande i Malmö.

Mitt under studenterna utspring på en gymnasieskola i staden rusade skolans rektor upp på scenen.

Enligt Sydsvenskan ska rektorn med våld ha hindrat en student från att hålla upp Palestinaflaggan.

Rektorn ska ha placerat sin underarm mot studentens övre del av bröstet eller mot halsen och tryckt bort studenten från scenen. Med ett grepp om flaggan drog rektorn sedan ner studenten från trappan till scenen.

Tidningen framhåller att agerandet sannolikt bryter mot lagen och hänvisar till hur Justitieombudsmannen, JO, har dömt i liknande ärenden.

– Utöver att rektornanvänder våld mot en student är det inte troligt att en skola, oavsett vad skolans ordningsregler säger, har rätt att hindra någon från att hålla upp en flagga eller föra fram ett politiskt budskap, rapporterar Sydsvenskan.

Skolan i krismöte

Rektorns nya arbetsgivare efter sommaren, en friskola i Malmö, sitter i krismöte efter händelsen.

Det uppger en styrelseledamot för tidningen.

Flaggförbud råder enligt rektorn

Den utpekade rektorn har tidigare förklarat att han infört flaggförbud vid utspringet på studenten. 

– Vi har 450 elever som ska springa ut och det måste kännas säkert. Vi vill inte att någon ska snubbla och komma till skada, sa han till SVT Nyheter förra sommaren.

Rektorn konstaterade även att förbudet handlar om att stoppa budskap som ”inte hör hemma på en skolgård”.

– Vi vill inte att flaggor ska skymma när de som står bakom och vi vill inte ha flaggor och banderoller med budskap som inte hör hemma på en skolgård, som en IS-flagga till exempel.

Het debatt

Att bära andra flaggor än den svenska under studentfirandet har blivit allt vanligare i Sverige.

Frågan är omdiskuterad.

Nalin Pekgul, tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna, har bland annat argumenterat för att den svenska flaggan borde vara tongivande under studentfirandet.

– Som samhälle har vi samtidigt skäl att vara stolta över att ha utbildat ännu en årskull med de medel som vi alla har bidragit till med våra skatter. Detta bör vi fira tillsammans med en symbol för vårt gemensamma samhälle, den svenska flaggan.

– Att då komma dragande med kurdiska, turkiska eller några andra utländska flaggor ger en väldig konstig signal. Förnekar man att skolan är en gemensam angelägenhet och tackar den kurdiska eller turkiska folkgruppen för barnens utbildning? Detta borde invandrarföreningarna ta en ordentlig diskussion om, framhöll hon i en debattartikel i Expressen.

Enligt studenter på Jensen gymnasium i Uppsala, som förra året förbjöd flaggor under utspringet, ska flaggvalet inte tolkas som en pik mot Sverige.

– Vi vill hylla landet vi kommer ifrån. Det handlar inte om att trycka ner Sverige utan snarare att lyfta upp våra föräldrar, sade en av studenterna till SVT Nyheter när hon kommenterade förbudet.

Foto: Mats Fallqvist, Länsmuseet Gävleborg

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen