Mio slår tillbaka – “det kommer aldrig att ske”

2024 06 14

Konsumentverket pekade igår ut möbeljättarna Jysk och Mio som “reafuskare”.

Enligt myndigheten har butikskedjorna använt felaktiga pris för att få reor att se större ut än vad de egentligen är.

Nu svarar Mio på kritiken.

Och företaget slår tillbaka kraftigt mot Konsumentverkets uppgifter.

– Under våra 60 år som bolag har vi aldrig ens haft tanke på att justera ordinarie pris för att en rabatt ska se större ut – och det kommer aldrig att ske, säger Mios vd Björn Lindblad till sajten Ehandel.

LÄS MER: Konsumentverket varnar Jysk och Mio: sluta omedelbart

Mio: Ett missförstånd              

Björn Lindblad menar att det handlar om ett missförstånd.               

Enligt vd:n har Mio inte tillfälligt höjt ordinarie pris för att skapa en illusion om stora rabatter – vilket är Konsumentverkets anklagelse.

Han menar att Mio gör två stora prisuppdateringar om året beroende på rådande marknadsläge och framhåller att myndigheten tolkat alla prisnedsättningar som rea.  

– Men det behöver inte vara rea bara för att man sänker priserna. Titta på köttbullarna på Ica som kan ha lite olika priser under hela året, säger Björn Lindblad.

Jysk: Följer reglerna

Inte heller Jysk vill acceptera Konsumentverkets formulering om att det pågått ett “reafusk” i butikerna.

Sandra Martinsson som är kommunikationschef på Jysk betonar att man ännu inte fattat ett beslut om man anser att myndigheten har gjort rätt i sin bedömning.

Hon säger till Ehandel att man sedan granskningen gjort en stor uppdatering av sin plattform och att man nu visar 30-dagarspriset på samtliga produkter.

KO: Lurar kunderna

Det så kallade 30-dagarspriset handlar om att butiker ska vara transparanta med vilket pris en vara har haft den senaste månaden så att kunden kan få en ärlig uppfattning om hur stor en eventuell rea är.

Enligt Konsumentverket har Jysk och Mio inte gjort detta.

Istället har man enligt myndigheten använt ett högre pris att jämföra reapriset med, ett pris som egentligen inte använts i verkligheten eller i bästa fall bara under ett par dagar.

– Problemet är att man som konsument tror att man gör ett klipp, medan varan i själva verket aldrig kostat så mycket som det står, säger Pär Magnusson, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO.

Foto: Mio

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen