Haj sprider skräck i svenskparadis – se videon här

2024 06 18

Bilder visar en haj som sprider skräck i ett svenskparadis.

I turistparadiset Gran Canaria har stränder tvingats stängas flera gånger de senaste dagarna.

Anledningen: En eller flera hajar som sprider skräck bland turisterna.

Se videon genom att klicka på en länk längst ner i artikeln.

Den första observationen gjordes under lördagen vid Melenara Beach, rapporterar Sky News.

Stranden stängdes

Många människor befann sig på stranden när ett flertal badande turister såg en cirka två meter lång haj i närheten av stranden.

– Badvakter kontaktade polisen som sedan kom och stängde stranden innan sökteam gav sig ut med jet ski för att försöka lokalisera djuret, rapporterar kanalen.

Stranden stängdes på grund av säkerhetsskäl.

Såg en fena sticka upp

Även en annan strand, Salinetas, stängdes.

Detta efter att badgäster sett en fena sticka upp ur vattnet, enligt kanalen.

Enligt rapporter så förblev Melenara stängd fram till måndagen, då en grön flagga sattes upp, vilket betyder att det återigen är säkert att bada i vattnet.

Men sedan tog dramatiken en ny vändning.

Sågs igen – med drönare

Nya observationer av haj ledde till att man under måndagen återigen tvingades stänga stranden, rapporterar Daily Mail.

Strax efter att stranden vid Melenara hade öppnats igen så beordrade badvakter återigen badgästerna att komma upp ur vattnet.

Detta efter att en polisdrönare hade observerat att det återigen fanns haj precis i närheten av stranden.

Fångad på bild

Senare under måndagen hissades röd flagg även på stranden San Augustin, uppger tidningen.

I det fallet var det en turist som hade tagit ett foto av en hajfena som stack upp ur vattnet.

Efter tydliga iakttagelser med hjälp av drönare har polisen kunnat konstatera att det rör sig om en hammarhaj, vilket är samma art som spred skräck bland Gran Canarias turister på lördagen.

SE DEN SPANSKA POLISENS VIDEO AV HAJEN HÄR.

Foto: Spanska polisen X

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen