SD kräver att vara del av M-KD-regering vid valseger 2022

2021 10 09

– Det är ett krav från oss att vara del av en regering.

Det säger SD-ledaren Jimmie Åkesson till DN ikväll. Han skärper därmed tonen mot Moderaterna inför valåret 2022.

Regeringsfrågan 2022

Moderaterna har tydligt signalerat att man vill bilda regeringsunderlag med SD, KD och Liberalerna i samband med nästa val men man har sagt nej till SD ska ingå i själva regeringen. När DN framhåller till Jimmie Åkesson att Moderaterna sagt nej till att ta med SD i regeringen svarar Jimmie (SD) med att peka på kommande förhandlingar.

Han vill inte – men jag vill

– Han vill inte det men jag vill det. Då får vi förhandla om det. Vi vill vara med. Vi har varit tydliga med att det är en ambition att sitta med i en regering efter valet. Om vi inte ska vara det så kommer det att ställa högre krav på formerna för samarbete och för vårt genomslag, säger SD-ledaren till DN.

Ska vara likvärdig part

Jimmie Åkesson betonar att partierna bör få inflytande i relation till sitt valresultat. I den Demoskopmätning som presenterades i dag ligger M och SD på 22 respektive 21 %.

– Vi ska vara en likvärdig part i ett regeringssamarbete och ha ett inflytande i proportion till vår storlek, säger Jimmie Åkesson.

Han understryker samtidigt att det SD inte drar några röda linjer utan att det är det sakpolitiska innehållet som avgör.

ANALYS

Sverigedemokraterna förstärker nu sina krav på inflytande om M-KD-SD-L vinner valet 2022. I sak är det ingen nyhet att SD vill sitta med i regeringen men formuleringarna i DN är skarpare än tidigare.

Sannolikt positionerar sig partiet inför möjliga regeringsförhandlingar efter valet och i grunden är det helt naturligt att SD självfallet vill ha så att säga 21 delars inflytande av 49 om SD får får 21 %, M 22 % och KD 6 % i valet vilket är nivåerna i dagens Demoskopmätning.

21/49-delar naturligt + bonus

Om SD inte ska ingå i regeringen samtidigt som M och KD ska det vill partiet få ut något mer än 21/49-delars inflytande eftersom man i så fall blir helt utan ministerposter. En slags bonus i form av till exempel frågor avseende migration, rättsväsen och pensionärer är att vänta. Att M skulle gå med på att höja socialförsäkringsnivåerna är inte troligt, på samma sätt som SD inte skulle gå med på ökad migration.

S-V-MP-C-sidan lär nu gå till förnyade angrepp mot M-KD med fokus på att en röst på M-KD är en röst för betydande SD-inflytande.

Foto: Jimmie Åkesson, FB

[yop_poll id="748"]

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen