Elgiganten ryter ifrån – kräver sänkning för hela svenska folket

2024 06 26

Det digitala utanförskapet i Sverige är störst i Norden.

Det visar rapporten ”Digitalt Utanförskap” som undersökningsföretaget YouGov tagit fram på uppdrag av Elgiganten.

– Det är 32 procent av svenskarna som svarar att de upplever en så kallad teknisk klasskillnad, en ökning jämfört med förra året och högst i hela Norden. Det innebär att man upplever en digital klyfta i samhället, vilket i sin tur kan förstärka det digitala utanförskapet över tid, framhåller hemelektronikkedjan i en kommentar till rapporten.

”Känner sig inte inkluderad”

Enligt Elgiganten definieras digitalt utanförskap av att människor saknar kunskap, eller tillgång till ny teknik, och därmed riskerar att hamna i digitalt utanförskap.

En tredjedel av svenska folket känner igen sig i fenomenet. I undersökningen svarar de att tekniken har blivit så utmanande att det är svårt att hänga med. Barn och äldre är särskilt utsatta.

– Tekniken är en magisk värld som gör livet lättare på många sätt. Men för den som inte har tillgång till tekniken, eller inte förstår den, hamnar man utanför och känner sig inte inkluderad i samhället. Vår förhoppning är att det genomförs digitala satsningar också på skolor och bibliotek framöver, det är en av våra uppmaningar som vi nämner i rapporten, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson.

Kräver sänkning för hela svenska folket

Med anledning av ökningen av digitalt utanförskap föreslår Elgiganten att momsen på reparationer av hemelektronik ska sänkas.

Enligt Niclas Eriksson skulle åtgärden öka den digitala inkluderingen i samhället.

– Alla i aktörer i samhället behöver göra mer för att motverka det digitala utanförskapet, att sänka momsen på reparationer av hemelektronik vore exempelvis ett steg i rätt riktning, så att fler har råd med teknik och allt vad det innebär, säger han.

Om undersökningen

- Rapporten Digitalt Utanförskap ges ut årligen sedan 2008 och genomförs i Sverige, Norge, Danmark och Finland.

- Undersökningen handlar om attityder, kunskap och användning kopplad till teknik och elektroniska produkter i hemmet.

- Rapporten är en del av Elgigantens arbete för att säkerställa att ingen hamnar utanför i den snabba tekniska utvecklingen.

- Undersökningen genomfördes av undersökningsföretaget YouGov i april 2024, och inkluderar 4023 respondenter över 18 år.

Källa: Elgiganten

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen