Löneökning för svenska folket

2024 07 01

Reallönerna i Sverige stiger.

Det står klart efter att löneökningarna visat sig vara högre än inflationen i april.

Totalt ökar lönerna i hela ekonomin med 4,2 procent i april 2024 jämfört med samma månad året innan.

– Industrins kostnadsmärke minskade till 3,3 procent, men lönerna ökar snabbare än så, säger Peter Hällberg, makroekonom på Medlingsinstitutet.

Mer för pengarna

Reallönen är lönen uttryckt i den mängd varor och tjänster man kan köpa för pengarna, det vill säga justerat för inflation.

De senaste siffrorna för reallönen presenterades alltså idag, och pekar därmed på en löneökning för svenska folket – man får helt enkelt mer för lönen.

– Om man räknar bort boräntekostnader steg reallönerna (KPIF) med 1,9 procent jämfört med förra året. Även om man tar hänsyn till att räntorna var högre än för ett år sedan steg reallönen (KPI) med 0,3 procent i april, säger Petter Hällberg i ett pressmeddelande.

Siffrorna släpptes idag

Enligt Medlingsinstitutet uppgick det första preliminära löneutfallet i privat och offentlig sektor till 4,1 respektive 1,3 procent i april.

Modelskattningar pekar dock på löneökningar med 4,5 respektive 3,4 procent när statistiken är färdigställd.

Sammantaget handlar det alltså om en ökning av lönerna i Sverige på 4,2 procent i april jämfört med april 2023.

– Löneökningstakten dämpades endast något i april trots att industrins kostnadsmärke minskade från en årlig ökningstakt på 4,1 procent i mars till 3,3 procent i april, säger Petter Hällberg.

– Nedväxlingen påverkade löneavtalen i både privat och offentlig sektor i april, men väntas få fullt genomslag först i maj. De centralt avtalade lönerna i hela ekonomin ökade med ca 3,6 procent i april.

Förutspåddes av Riksbanken

Beskedet idag följer en prognos som Riksbankschefen Erik Thedéen förutspådde redan i maj.

– Vi är på väg in i en ny fas för penningpolitiken och för den svenska ekonomin när inflationen nu är tillbaka nära målet, vilket bland annat möjliggör reallöneökningar, sade Erik Thedéen då.

Fakta: Reallön 

- Med reallöneutveckling menas den del av löneökningen som blir kvar när man dragit bort prisökningar på varor och tjänster. Det vill säga löneökning minus inflation.  

- Förenklat innebär det att om det du konsumerar ökar i pris sjunker din reallön. Det motsatta sker om varor eller tjänster minskar i pris, då ökar din reallön. Det kan vara lätt att blanda ihop reallön med nominell lön, vilket är den siffra du ser i din lönespecifikation. Även om din nominella lön är oförändrad kan alltså reallönen både öka och minska.   

Källa: Finansförbundet  

Foto: Kraken Images

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen