Ett brunt och rasistiskt parti – Miljöpartiet pekar ut SD i kväll

2021 10 18

– Ett rasistiskt parti, som gör väldigt stor skillnad på människor och människor. De har sin näring i att sprida rädsla.

Det säger MP-ledaren Per Bolund ikväll.

Hetsig stämning

Diskussionen om färgen brun skapade hetsig stämning i TV-debatten mellan partiledarna i söndags när Per Bolund (MP) och Jimmie Åkesson (MP) brakade samman. Och ikväll går MP-ledaren ut i SVT med en mer detaljerad syn på saken.

Ett rasistiskt parti

– Jag skulle inte säga att det är ett nazistiskt parti. Men däremot har man sina rötter där och det är ändå viktigt att komma ihåg, säger Per Bolund till SVT.

Han går sedan in mer preciserat på vad han anser om Sverigedemokraterna.
– Ett rasistiskt parti som gör väldigt stor skillnad på människor och människor. De har sin näring i att sprida rädsla, i mina ögon, och i att skapa motsättningar mellan människor, säger MP:s ledare.

Främlingsfientliga

SVT ställer en rad frågor till Per Bolund om just användandet av färgen brun i det nya avsnittet av TV-programmet 30 minuter.

– Den rörelse som Sverigedemokraterna är en del av är en brun rörelse. Det är många olika främlingsfientliga och högerpopulistiska partier som finns i Sverige men också i många andra delar av världen. Eftersom de är en del av den rörelsen så är de ett brunt parti, anser Per Bolund.

Rötter i svenska nazismen

SVT undrar vad Bolund lägger i begreppet brunt.

– Jag lägger i det begreppet att man är ett parti som är tydligt främlingsfientligt och som i SDs fall har sina rötter i den svenska nazismen. Och som är ett parti som inte är som andra partier. Och det tycker jag vi måste vara ärliga med. Det är tydligt att de som startade partiet kom från den svenska naziströrelsen, säger Per Bolund till SVT.

[yop_poll id="766"]

Ny typ av fartkamera i Sverige – nu kommer man inte undan

2025 09 16

Trafikverket växlar upp för att stärka säkerheten ute på landets vägar.

Redan idag finns det omkring 2 500 trafiksäkerhetskameror, ofta kallade fartkameror, runtom i Sverige.

Enligt Trafikverket bidrar kamerorna till sänkt hastighet och räddar liv.

– Trafiksäkerhetskamerorna i landet räddar närmare 30 liv per år och fler än 70 personer per år från att bli allvarligt skadade i trafiken. Vi vill inte att någon ska behöva åka fast för fortkörning, men vi gör allt vi kan för att människor inte ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken, säger Jonas Nygren från myndigheten, i ett uttalande.

Ny typ sätts upp

I dagarna gav Trafikverket besked om att fler kameror är på väg ut. Den här gången i Småland.

Men en av kamerorna sticker ut. Det handlar nämligen om en ny typ, rapporterar SR.

Det nya är att den tar ännu skarpare bilder och lättare upptäcker hastighetsöverträdelser vid exempelvis omkörningar.

Nu ska det med andra ord bli svårare att komma undan jämfört med vad det varit tidigare.

Kameran som nu testas ska placeras på väg 151 mellan Hestra och Värnamo.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU.

Prioriterar landsbygden

Enligt Trafikverket kommer många av de nya kamerorna som sätts upp att prioriteras på vägarna ute på landsbygden. Där vet myndigheten att många kör för fort.

– Kamerorna placeras på vägar med mycket trafik, höga hastigheter och hög olycksrisk. Alla kameror placeras synligt. I varje kamera finns ett system som mäter fordonets hastighet med hjälp av radar, framhäver Trafikverket.

LÄS MER: Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

Avlivar myten

Det har länge florerat rykten om att fartkamerorna till stor del står avstängda. Trafikverket har tidigare hävdat att det inte stämmer.

– Endast de som kör för fort fotograferas och registreras. Alla kameror är direktkopplade till Polisen och fungerar både dag och natt, under hela året.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Inte hänt sedan 90-talet – krisdrag från Ryssland

2025 09 16

Ryssland tar till ett nytt krisdrag för att försöka kringgå västerländska sanktioner.

För första gången sedan 1990-talet har Ryssland infört traditionell byteshandel i den ryska utrikeshandeln.

Exempelvis byts vete mot kinesiska bilar och linfrön mot byggmaterial.

– Kinesiska banker är rädda för att hamna på sanktionslistor, under sekundära sanktioner, så de accepterar inte pengar från Ryssland, säger en källa inom betalningsmarknaden till Reuters.

25 000 sanktioner

Ryssland har under de senaste åren förstärkt sina band med Kina. Även Indien tillhör länderna som diktaturen handlar mest med.

Att Putinregimen nu återinfört byteshandel visar hur mycket kriget i Ukraina har “förvrängt” handelsrelationerna för ett land som är världens största producent av naturresurser, framhåller Reuters.

Totalt har västvärlden och dess allierade infört över 25 000 sanktioner mot Ryssland till följd av den olagliga invasionen av Ukraina.

Utåt sett har diktatorn Vladimir Putin påstått att den ryska ekonomin ändå är i toppslag.

Men.

– Framväxten av byteshandel är ett symtom på avdollarisering, sanktionstryck och likviditetsproblem bland partners, säger Maxim Spassky, sekreterare för generalrådet för den rysk-asiatiska unionen för industrialister och entreprenörer, till nyhetsbyrån.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Orsakade kaos på 90-talet

Ryssland har bekräftat att byteshandel nu sker. Det påstås dock att antalet transaktioner är “obetydligt” jämfört med det totala antalet utrikeshandelsavtal.

– Byshandelstransaktioner inom utlandet möjliggör utbyte av varor och tjänster med utländska företag utan behov av internationella transaktioner, uppges det stå i ett dokument från ryska finansdepartementet som Reuters har tagit del av.

När byteshandel infördes på 1990-talet efter att Sovjetunionen fallit orsakade det kaos på marknaden, bland annat på grund av svårigheter att fastställa varornas värde.

På den tiden var det brist på kontanter, gigantisk inflation och upprepade devalveringar som drev på byteshandeln.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen