Sjukdom har ökat kraftigt – nya riktlinjer från Socialstyrelsen

2024 07 21

Ätstörningar har blivit ett allt större problem sedan pandemin.

Många saker har ändrats sedan pandemin.

Efter år av isolering och speciella omständigheter förändrades världen såväl globalt som på individnivå.

En av de konsekvenser som tycks kunna skönjas är att förekomsten av ätstörningar har ökat närmast explosionsartat sedan pandemin.

Det rapporterar TV4.

Beror på flera faktorer

Den kraftiga ökningen beror enligt Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, på flera orsaker.

– Sannolikt har det att göra med de förändringar som innebär ökad isolering och ökad stress, säger han till TV4.

– I sådana här sammanhang när någonting större händer i samhället och ökar pressen för individen. Då ser man oftast en risk för ökad ohälsa, bland annat för ätstörningar.

Viktigt att förebygga tidigt

Ghaderi menar vidare att det är viktigt att förebygga och arbeta med ätstörningar i ett tidigt skede.

Socialstyrelsen har tagit fram nya riktlinjer för att försöka bekämpa ökningen, där ett ökat fokus på kunskap står i centrum.

– Brist på kunskap och resurser är anledningar till att många inte får vård och stöd. Din region eller kommun behöver säkerställa att ni har:

- bred grundkompetens om olika typer av ätstörningar i hela hälso- och sjukvården och delar av socialtjänsten, meddelar myndigheten.

- tillräckligt många medarbetare med behandlarkompetens på de vårdnivåer som bör kunna erbjuda behandling.

Vården bör anpassas

En annan sak som står i centrum är att vården måste vara anpassad till den enskilda individens behov.

– Vården och stödet behöver alltid anpassas till individen, för att göra det möjligt att genomföra behandling och nå så goda resultat som möjligt, fortsätter Socialstyrelsen.

– Det finns stora regionala skillnader i vården och stödet vid ätstörningar. Många får till exempel vänta länge på behandling, och en del patientgrupper får inte vård alls i vissa regioner.

Vill höja kvaliteten

Mot bakgrund av den besvärande ökningen hoppas Socialstyrelsen nu kunna öka kvaliteten i vården.

– Med de nationella riktlinjerna vill Socialstyrelsen bidra till jämlika insatser med hög kvalitet. 

– Till riktlinjerna hör indikatorer för uppföljning. Med hjälp av indikatorerna och med hänsyn till andra aspekter kommer vi att utvärdera hur regionerna, och i viss mån kommunerna, följer riktlinjerna. 

Foto: Smallbox

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen