Populär tv-serie på väg tillbaka – lockar miljontals tittare

2024 07 22

En av svensk tv:s största succéserier uppges närma sig en comeback.

Sedan Kanal 5 presenterade realityserien om Gekås i Ullared år 2007 har svenska folket fått lära känna profiler som Ola-Conny och Morgan.

Serien blev snabbt oerhört populär och många svenskar har genom åren bänkat sig framför tv-apparaterna för att följa vad som sker i det enorma varuhuset.

I samband med pandemin blev det dock stopp för inspelningarna, och det sista avsnittet sändes 2021.

På väg tillbaka

Miljontals tittare uppskattade programmet, och många blev besvikna när det inte blev någon fortsättning.

Nu kommer besked om att serien är på väg tillbaka.

– Det pågår diskussioner på flera nivåer, säger varuhusets vd Patrik Levin till sajten Market.

Oklart hur och var

Tidigare sändes serien på Kanal 5.

Patrik Levin menar att det är ganska sannolikt att programmet återuppstår, men det råder oklarheter i vilket format och i vilken kanal.

– När det första avsnittet sändes 2009 var linjär tv fortfarande det enda som fanns. Nu finns mängder av medieplattformar, säger han.

Det framgår inte vad tidslinjen är för den planerade comebacken.

Sveriges största varuhus

Programmet följde flera personer i Gekås verksamhet och kunderna besökte det gigantiska varuhuset.

– Den första säsongen av "Ullared" sändes hösten 2009 och blev då Kanal 5:s mest framgångsrika svenska program genom tiderna, förklarar Gekås Ullared.

– Varje avsnitt sågs av i snitt en miljon personer. Dessutom hade premiäravsnittet 1 077 000 tittare, fler än någon annan svensk produktion på Kanal 5. Ullared är fortfarande Kanal 5:s största succé.

Starka profiler

Profilerna Morgan och Ola-Conny har sedermera synts i rutan i flera format.

– En stark resa med Morgan och Ola-Conny hade premiär på Kanal 5 våren 2012.

– I TV-serien följer man Morgan Karlsson och Ola-Conny Wallgren, kända från TV-serien Ullared, på deras resor runt om jorden.  Under sex säsonger har duon hittad på det mesta bland annat har de åkt alla världen farligast bergochdalbanor och testat sumobrottning.

Foto: Clement M

Text: Redaktionen


JUST NU: Bakslag för kritiserade plastkorkarna

2025 06 30

Det har gått ett år sedan en ny lag om plastkorkar trädde i kraft i Sverige.

Den nya lagen fastslår att samtliga plastkorkar måste sitta kvar på flaskor och kartonger under hela användningen.

Fenomenet väckte snabbt upprörda känslor hos befolkningen. Kritiker har klagat på att de nya korkarna är svåra att öppna, hälla och dricka ur. Många har krävt en återgång till tidigare versioner.

Dessutom väcktes tvivel mot att den nya utformningen skulle leda till minskad nedskräpning i naturen, vilket är syftet med den nya lagen.

Nu får kritikerna vatten på sin kvarn.

Under 2024 hittades i genomsnitt 144 plastkorkar per 100 meter strand, rapporterar stiftelsen Håll Sverige Rent. En kraftig ökning jämfört med föregående år, då 38 korkar per 100 meter strand noterades.

Antalet plastkorkar på svenska stränder har följaktligen ökat kraftigt, trots den nya lagstiftningen.

”För tidigt att säga något”

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, anser att det är för tidigt att döma ut den nya lagen, trots den hastiga uppgången.

–  Det är helt enkelt för tidigt att säga något om lagens effekt. Det som däremot är tydligt är att plastkorkar är ett vanligt skräp, och det är bra att åtgärder i form av EU-reglering införts, säger hon.

– Nu måste också informationen om varför korkarna sitter fast nå ut så att konsumenter blir välvilligt inställda och låter korken sitta kvar. Producenterna har gjort sin del, men det hjälper inte om våra beteenden är motverkande.

Ragnartz påpekar också att utvecklingen av de fastsittande korkarna befinner sig i ett tidigt stadie.

– Det vi ser nu är första generationens korkar som sitter fast. Producenterna behöver fortsätta utveckla designen och så småningom vänjer sig nog konsumenterna vid de nya funktionerna.

Här är produkterna som omfattas av den nya lagen

Flaskor eller dryckesbehållare som måste ha de nya korkarna omfattas av följande kriterier:  

  • är gjord helt eller delvis i plast,
  • inte är en mugg,
  • har en kapacitet av högst tre liter, och 
  • är en behållare som är avsedd för vätska som är en dryck. 

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Matjätte riskerar konkurs

2025 06 30

Krisen fortsätter för Coop.

De senaste åren har matjätten gjort miljardförluster.

I Coop Syd, där bolaget har över 90 butiker, rasar förlusterna som värst.

I mars iscensatte koncernen ett sparprogram och varslade 160 tjänster.

– Det är en tuff dag för våra medarbetare, men det är tyvärr ett oundvikligt beslut. Vårt mål är att så snart som möjligt skapa tillväxt av marknadsandelar och en stabil lönsamhet, sade Stefan Nyrinder, interim vd för Coop Syd, vid tillfället.

Riskerar konkurs 

Koncernens sparåtgärder har inte gett någon omedelbar effekt.

Nu riskerar Coop Syd att gå i konkurs, rapporterar DN med hänvisning till kedjans årsredovisning.

I dokumentet står det att det finns en ”stor risk att föreningen och koncernen inte kan fortsätta bedriva sin verksamhet”.

Avtal på gång

Coop Syd har dock en livlina kvar.

Koncernen förhandlar med Kooperativa Förbundet (KF) om en ny affärsplan och akut finansiering som skulle rädda kedjan från konkurshotet.

Men ännu är inget avtal på plats. 

Coop Syds ordförande Henric Carlsson är dock förhoppningsfull. 

– Vi är väldigt nära en uppgörelse om affärsplan och finansiering med KF, säger han till DN. 

Samtidigt medger Carlsson att mycket är osäkert.

– Det är en väldigt allvarlig situation, konstaterar ordföranden.

LÄS MER: Fullständig mardröm för Coop – “En flopp” | Ekonomibladet

FAKTA: Coop Syd

- Coop Syd är en konsumentkooperativ förening med cirka 545 000 medlemmar.

- Föreningen driver matbutiker i Skåne och Blekinge län.

- Coop Syd ingår i Kooperativa Förbundet (KF) tillsammans med 25 andra konsumentföreningar.

- KF är Sveriges enskilt största kooperativa förbund räknat till antal medlemmar. Föreningarna har tillsammans 4 miljoner medlemmar.

Källa: Coop

LÄS MER: Populärt livsmedel kan bli bristvara | Ekonomibladet

Foto: 

Text: Redaktionen