Sveriges billigaste elbil – här är prislappen

2024 08 01

Sveriges billigaste elbil är här.

Franska Citroëns senaste tillskott på marknaden, Citroën C3, har nått den svenska marknaden.

Prislappen landar på strax under 300 000 kronor.

Det innebär att Citroën C3 tar platsen som ”Sveriges billigaste elbil”, rapporterar DN.

– Nya Citroën C3 kan titulera sig som Sveriges billigaste elbil med en prislapp på 299 990 kronor. Det har gjorts möjligt genom att man har börjat om på blankt papper och vänt ut och in på varje mutter för att kapa kostnader, uppger tidningens journalist Peter Klemensberger som har provkört bilen.

Så länge räcker batteriet

Med sitt batteri på 44 kWh erbjuder Citroën C3 en räckvidd på upp till 320 kilometer.

Batteriet kan laddas upp till 80 procent på 26 minuter, uppger den franska biltillverkaren.

Vicky Parrott från brittiska CarGurus UK har testat bilen.

Hon är positiv inställd efter åkturen.  

– Den känns verkligen inte som en billig bil, och jag tycker att den ser helt briljant ut, riktigt läcker. Det handlar om en fyra meter lång bil, liknar bilar som Peugeot 208 och Opel Corsa men runt 14 centimeter högre vilket är trevligt, säger Parott enligt sajten Allt om Elbil.

Försäljningen sjunker

Citroën C3 lanseras under en svår tid på elbilsmarknaden.

Totalt registrerades 16 337 nya personbilar i juli,  enlig branschorganisationen Mobility Swedens registreringsstatistik.

Andelen elbilar uppgick till 33,8 procent, en minskning med drygt 15 procent i juli och drygt 20 procent hittills i år.

– Riksbanken har aviserat att sänka styrräntan i höst och det är ett ypperligt tillfälle för regeringen att i höstbudgeten avsätta medel för nya effektiva incitament för att stimulera elektrifieringen.

– Exempelvis med fokus på privatpersoner som köper en ny elbil och samtidigt främja klimat, miljö, ekonomi och trafiksäkerhet, säger Emmi Antonsson, kommunikationschef hos Mobility Sweden, i en kommentar till statistiken.

Foto: M. Fousert

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen