MÖRDARSNIGLAR: Här är växterna de hatar

2024 08 03

Mördarsniglar kan vara en mardröm för många med trädgård, men det finns växter som mördarsniglarna hatar.

Mördarsniglarna är i år fler än på länge, vilket skapar stora besvär för många med trädgård.

– Ja det är ovanligt många. Jag har fått rapporter från olika håll i landet och det stämmer med mina egna iakttagelser, säger Ted von Proschwitz på Göteborgs Naturhistoriska museum, enligt tidningen Mitt i.

Men det finns växter i trädgården som mördarsniglarna faktiskt inte tycker om.

Ogillar vissa växter

I första hand ogillar mördarsniglarna buskar och träd, rapporterar SR.

– Men förutom buskar och träd – många av de här som vi brukar kalla perenna växter, de flesta av dem gillar de inte heller så väl, säger Charlotte Andersson, som driver Katrinelunds trädgård i Sundsvall, till radiokanalen.

Det finns växter som mördarsniglarna avskyr, enligt Plantagen.

Det handlar om bland annat rödbetor, nepeta, höstflox, löjtnantshjärta och stjärnflocka.

Även praktlysing, vallmo, daggkåpa, pion, lavendel, murgröna, julros och pelargon, får mördarsniglarna att rygga tillbaka.

Plocka så många som möjligt

Men det mest effektiva sättet att hålla mördarsniglarna borta är ändå att plocka dem.

– Då är egentligen det bästa knepet att vara i tomtgränserna, så att de inte kommer in så mycket och börjar lägga ägg. Du vet att en snigel kan ju lägga 400 ägg på en säsong, en enda snigel. För varenda liten snigel du tar så förhindrar du 400 nya sniglar, säger Charlotte Andersson till radiokanalen.

Man bör även vara medveten om vilka växter mördarsniglarna är extra förtjusta i.

Enligt Blomsterlandet gillar mördarsniglarna exempelvis sallad, dahlia, lupiner, violer, lök, påskliljor, funkia och tagetes.

Att mördarsniglarna är extra många i år beror bland annat på att det var en tidig vår och att det sedan blev mycket regn, vilket gav sniglarna möjlighet att överleva.

Foto: Xauxa Håkan Svensson Wikipedia

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Ny åldersgräns kan införas i Sverige – aldrig hänt förut

2025 05 21

Europeiska unionen intensifierar sina ansträngningar för att skydda barn från potentiella risker med sociala medier.

Ett nytt förslag, som stöds av länder som Grekland, Frankrike och Spanien, syftar till att införa en gemensam digital åldersgräns inom hela EU, inklusive Sverige.

Detta skulle innebära att minderåriga behöver föräldrars samtycke för att använda populära appar som TikTok, Instagram och Snapchat.

Förslaget, som kommer att diskuteras av EU:s digitalministrar i början av juni, är en reaktion på växande oro över barns ökade skärmtid och dess påverkan på deras mentala hälsa, rapporterar Politico.

– Frågan har fått ökad uppmärksamhet sedan Australien beslutade att införa en minimiålder på 16 år för att skapa konton på vissa sociala medieplattformar, framhåller tidningen.

”Digital myndighetsålder”

Enligt ett dokument som Politico har tagit del av, föreslås det att EU fastställer en gemensam ”digital myndighetsålder”. Enligt förslaget ska minderåriga behöva föräldrars samtycke för att använda sociala medier, vilket skulle förhindra automatisk åtkomst till populära appar.  

Förslaget har redan fått stöd från flera medlemsländer, inklusive digitalt framstående nationer som Frankrike och Spanien.

Positiva signaler kommer också från Sveriges grannland Danmark, som förbereder sig för att ta över ordförandeskapet i EU.

– Skyddet av våra barn online kommer att vara en central prioritet för det kommande danska EU-ordförandeskapet, säger Danmarks digitalminister Caroline Stage Olsen i ett uttalande

EU först ut

Förslaget om en digital myndighetsålder är en del av en bredare europeisk strategi för att skydda barn online, vilket också inkluderar den nyligen antagna förordningen om digitala tjänster, Digital Services Act (DSA).

DSA syftar till att öka transparensen och ansvarsutkrävandet för digitala plattformar, särskilt när det gäller skyddet av minderåriga.

Enligt Mediemyndigheten innehåller DSA regler som ska se till att:

  • den digitala tekniken och onlineplattformarna iakttar allas rättigheter,
  • vi kan lita på de digitala tjänster som vi använder,
  • vi kan vara säkra och skyddade på nätet, oavsett vilka digitala tjänster vi använder.

Skarp kritik från USA

USA har reagerat kraftfullt på EU:s nya lagstiftning för sociala medier.

Stormakten anser att den missgynnar amerikanska techbolag och begränsar yttrandefriheten online. Vidare har USA varnat för att EU:s lagstiftning kan leda till minskad innovation och ökad administrativ börda.

LÄS MER HÄR: USA rasar mot EU: “Det är utpressning”

Foto: A. Labisch

Text: Redaktionen