Bolåneräntor går ned – här finns största sänkningarna

2024 08 04

Bankerna sänker sina bolåneräntor, och vissa har sänkt dem mer än andra.

Räntorna har varit en snackis under en längre tid.

Riksbanken sänkte styrräntan i maj och förväntas göra fler sänkningar under året.

Bankerna följer efter, men vissa har gjort större sänkningar än andra, rapporterar DN.

De har sänkt mest

Enligt genomgången, som Compricer har tagit fram åt tidningen, är det Ica Banken som har gjort den största sänkningen mellan januari och juni.

Deras genomsnittsränta på rörliga lån har blivit 0,38 procent lägre sedan årsskiftet, rapporterar tidningen.

Tvåa på listan ligger Ikano Bank, vars genomsnittsränta har blivit 0,36 procent lägre under perioden. De har också den lägsta snitträntan på 4,35 procent.

Dålig tid att binda

Långsammast med att sänka räntan har Swedbank och Stabelo varit, enligt tidningen. Deras genomsnittsränta har bara minskat med 0,19 procent under första halvåret av 2024.

Överlag verkar bankerna dock följa varandra i snabb takt när det gäller räntesänkningar.

Compricer understryker dock att det nog inte är rätt tid att binda räntan nu.

– Jag tror att det är en dålig tid att binda nu. Risken är att du kommer att betala för mycket framöver. Men om du måste binda, bind då på kortare tid, säger Christina Sahlberg, sparekonom på Compricer, till DN.

Förväntningar på Riksbanken

Många förväntar sig att Riksbanken ska göra flera sänkningar av styrräntan under året.

Det har också lett till att rekordmånga väljer rörlig ränta på bolånet, enligt SBAB.

I juni valde hela 98 procent av bankens nya bolånekunder rörlig ränta på bolånet, har banken meddelat.

Det är tydligt att valet påverkas av en förväntan om att Riksbanken ska sänka styrräntan så mycket att det blir mer förmånligt att välja rörlig ränta trots att de längre bundna räntorna i utgångsläget är betydligt lägre, enligt SBAB.

Foto: Michal Lis

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen