Var tredje person bryter mot samma lag – då ryker körkortet

2024 08 14

Många bilister bryter mot samma lag när de sitter bakom ratten.

Och det finns en gemensam faktor bland lagbrytarna.

De begår nämligen lagbrottet i samma situation.

Det handlar om att folk i stor utsträckning kör för fort när de passerar skolor, visar nya siffror från konsumentorganisationen Riksförbundet M Sverige.

En tredjedel av landets bilister struntar i att hålla hastigheten på dessa platser.

– Det är fortfarande alldeles för många som har för bråttom, men trafikanternas hänsyn utanför skolor har blivit bättre bara det senaste decenniet. Det är en positiv signal. Kanske har de senaste årens fokus på säkra skolvägar fått fler att tänka till kring sin körning, säger förbundets sakkunniga expert på trafiksäkerhet Tony Gunnarsson i en kommentar.

Kontrollerat hela landet

Totalt körde 35 procent av bilisterna för fort när M Sveriges lokalföreningar genomförde kontroller på 22 skolor på 16 orter i hela landet.

År 2016 var motsvarande siffra 59 procent.

– Att visa extra hänsyn och sänka farten utanför skolor är viktigt, med tanke på den stora mängden fotgängare och cyklister som rör sig där. Barns riskmedvetenhet är lägre än vuxnas och en systematisk trafiksäkerhetsutbildning får unga först vid trafikskolorna när det är dags för körkort, säger Tony Gunnarsson.

Då ryker körkortet

Gränsen för att bli av med körkortet på en 30-väg, som är standard vid skolor, går vid 20 kilometer i timmen över hastighetsgränsen.

Andelen som kör så fort är dock relativt liten, fyra procent kör 41 kilometer i timmen eller mer utanför skolor enligt M Sverige.

Men om fortkörningen upprepas räcker det med att du enbart kör ett par kilometer för fort för att körkortet ska ryka.

Det sker om du åkt fast mer än tre gånger under två års tid.

På liv och död

Förutom att föraren riskerar böter eller indraget körkort finns det dock en än viktigare aspekt att ta hänsyn till.

Lagöverträdelsen är nämligen förenat med livsfara.

– Hastigheten spelar roll. En oskyddad trafikant har goda chanser att överleva en kollision med en bil som kör 30 km/h. Vid 50 km/h är däremot chansen marginell. Bromssträckan blir dubbelt så lång och krockvåldet motsvarar att falla ned från ett trevåningshus, säger Tony Gunnarsson som uppmanar till ökad trafiksäkerhet, bland annat i form av fler polisiära hastighetskontroller.

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen