Kräver nya regler på krogen: Historiskt krav kan försvinna

2024 08 16

Sedan 1950-talet har Sveriges krogar varit tvungna att servera mat för att få sälja alkohol.

– För att en inrättning ska få servera alkohol krävs det ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat, fastslås det i alkohollagen i dag.

Det vill organisationen Företagarna ändra på.

Organisationen, som företräder omkring 60 000 företagare, vill slopa kravet helt och hållet.

– Man måste ta bort matkravet, säger Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling, till SR Ekot.

Östman pekar på att kommuner i dag ställer olika krav på hur mycket mat som restauranger måste servera för att få sälja alkohol.

Med anledning av kommunernas olika tolkningar av lagen har en statlig utredning föreslagit ny lagstiftning som ska göra kommunernas bedömningar mer enhetliga.

Erik Östman dömer ut förslaget.  

– Att 290 kommuner, som tillåtits springa i väg åt helt olika håll i tolkningen av den är paragrafen, helt plötsligt ska börja göra samma bedömning, det kommer inte hända, säger han till radion.

Ny lagstiftning på gång

Syftet med krav på mat för serveringstillstånd är att minska berusningsgraden hos gästerna.

– Det tar längre tid för alkoholen att komma ut i blodet om mat konsumeras i samband med att alkohol intas, skriver Folkhälsomyndigheten om kravet.

Erik Östman håller inte med om att matkravet leder till minskad fylla. 

– Jag ser inte hur matkravet överhuvudtaget gör att folk skulle vara mindre berusade här än under en utekväll i till exempel Frankrike eller Tyskland.

Fakta: Krav på mat för alkoholförsäljning

Alkohollagen ställer följande krav på mat vid stadigvarande serveringsstillstånd till allmänheten. Ett serveringsställe ska

  • tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat
  • erbjuda ett varierat utbud av maträtter.

Efter klockan 23.00 får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: R. Mathews

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Trump har gått ut med löfte till Nato om Ryssland

2025 06 26

Nya uppgifter pekar på att Donald Trump har gått ut med ett tungt löfte till Nato.

Den amerikanska presidentens relation med försvarsorganisationen har länge varit skakig.

Trump har under en tid krävt att Natoländerna måste höja anslagen till försvaret.

Under det senaste Natomötet kom besked om att Natoländerna höjer målsättningen från att två procent av BNP ska delges försvarsinvesteringar till fem procent.

Det är ett glädjande besked för Donald Trump – som i samband med mötet enligt nya uppgifter ska ha gått ut med ett löfte till Nato.

Uppgifter: Trumps löfte

Donald Trump lovade under Natos toppmöte i Haag att Ryssland aldrig skulle attackera alliansen under hans tid vid makten.

Det rapporterar ukrainska Kyiv Independent med hänvisning till Washington Post – som har pratat med tre anonyma europeiska tjänstemän som är bekanta med ärendet.

Fem procent

Nato har bekräftat sitt åtagande om kollektivt försvar, enligt definitionen i artikel 5 i Natofördraget, och åtagit sig att investera fem procent av BNP årligen i grundläggande försvarsbehov och försvars- och säkerhetsrelaterade utgifter fram till 2035.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Läs mer: Putin riskerar jättesmäll – ”Farlig situation”

Ska stötta Ukraina

Försvarsorganisationen bekräftade också Natos åtagande att stödja Ukraina och att Natos medlemmar kommer att inkludera direkta bidrag till Ukrainas försvar och försvarsindustri i sina utgiftsberäkningar.

– I deklarationen framhålls att Ukrainas säkerhet bidrar till Natos säkerhet, uppger ISW.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte sade till reportrar den 25 juni att Nato står inför ett långsiktigt hot från Ryssland, särskilt eftersom Nordkorea, Kina och Iran stöder Rysslands krigsansträngningar mot Ukraina.

“Fast beslutet”

ISW fortsätter.

– USA:s president Donald Trump sade till reportrar vid Natos toppmöte att USA är fast beslutet att följa artikel 5.

Foto: The White House

Text: Redaktionen

Branschen slår larm – “Behöver 150 000 nya medarbetare”

2025 06 26

En ny rapport pekar på ett stort behov av nya arbetare i en bransch.

Arbetslösheten i Sverige är alltjämt hög.

Den ekonomiska återhämtningen går trögt – och det är många som för närvarande står utanför arbetsmarknaden.

Samtidigt finns det vissa yrken som är i behov av ny personal – däribland transportbranschen.

Slår larm

En ny rapport från Transportföretagen visar att Sverige behöver 150 000 nya medarbetare i transportnäringen fram till 2040.

Av rapporten framgår även att bristen på utbildad personal riskerar att bli ett allvarligt hinder för Sveriges tillväxt, klimatomställning, samhällsservice och beredskapsförmåga.

Det framhåller Transportföretagen i ett pressmeddelande.

“En nutidsfråga”

Trycket kommer från att pensionsavgångarna väntas öka dramatiskt de kommande 15 åren och att teknikskiften skapar nya roller, kompetenskrav och utbildningsbehov.

– Det här är ingen framtidsfråga utan en nutidsfråga. Redan i dag vittnar våra medlemsföretag om att de tvingas tacka nej till uppdrag, på grund av personalbrist, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

– Om inte politikerna agerar och bättre anpassar utbildningssystemet, så riskerar Sverige att stå utan den kompetens som krävs för att hålla samhället i gång – både i vardag och i kris.

Läs mer: Oväntat besked från arbetsmarknaden – “Oroväckande”

Flera utmaningar

Transportföretagen pekar ut flera utmaningar framöver, däribland den åldrande arbetsstyrkan.

2040 väntas var tredje medarbetare inom transportnäringen vara över 55 år.

– Samtidigt minskar inflödet av unga i de mest kritiska åldersgrupperna.

Bara 18 procent

Endast 18 procent av landets unga ser transportsektorn som en framtidsbransch – trots att utbildningarna erbjuder snabb väg till arbete och trygg anställning.

– För att möta den växande kompetensbristen efterfrågar Transportföretagen ett reformpaket, menas det.

– Bland förslagen finns ett fullt finansierat CSN-lån för C- och D-körkort, fler utbildningsplatser inom gymnasiet och vuxenutbildningen riktade till transportsektorn, samt ökat inflytande från branschen över yrkesutbildningarnas innehåll.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen