Nya vaccinrekommendationer kan införas

2024 08 16

Vaccinrekommendationerna mot mpox kan komma att ändras.

Det uppger biträdande statsepidemiolog Erik Sturegård.

Beskedet kommer endast en dag efter att ett första fall av den smittsamma Mpox klad 1-varianten bekräftats i Sverige.

Den nya varianten av mpox sprids främst genom nära kontakt mellan personer, till exempel mellan familjemedlemmar som lever tätt inpå varandra.

På så vis skiljer sig klad 1 från den tidigare varianten av viruset klad 2B, som framför allt spreds via sexuella kontakter mellan män.

Klad 1 uppvisar även en högre dödlighet.

Om smittspridningen ökar kan det bli aktuellt med nya vaccinrekommendationer mot viruset.

– Vi ser kontinuerligt över rekommendationerna. Det här är ju en situation som utvecklas, mycket är fortfarande okänt, säger Erik Sturegård till GP.

I ett första steg kan det bli aktuellt att vaccinera personer som arbetar med mpox-sjuka personer, uppger biträdande statsepidemiologen.

– Det kan bli aktuellt i takt med att det blir fler biståndsarbetare med tanke på det internationella hälsonödläget som utlysts, säger han till tidningen.

Följande rekommendationer gäller i dag

Erik Sturegård är dock noga med att betona att det i nuläget råder samma vaccinrekommendation för klad 1 som för klad 2B.

Vaccin rekommenderas till personer som har en ökad risk för att smittas med mpox:

- Män som har sex med män och transpersoner som har sex med män

- Personer som har sex med män mot ersättning

- Personer med ökad risk för exponering för mpox och som behandlande läkare bedömt behöver vaccination. Till exempel individer som reser till geografiska områden med stor smittspridning

- Personer med ökad risk för exponering för mpox och som ansvarig chef med arbetsmiljöansvar bedömt behöver vaccination

De löper störst risk att smittas av den nya varianten

Två grupper löper störst risk att smittas av den nya mpox-varianten: barn och unga.

Det säger Rädda Barnens Katharina Schroeder till SR Ekot.

– 80 procent av alla misstänkta fall är barn och av de misstänkta fallen är det fyra gånger

Foto: M. Napo

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Brutal värme” i Europa – då påverkas Sverige

2025 06 26

En värmebölja har dragit in över stora delar av Sydeuropa.

I Spanien och Frankrike har temperaturerna börjat stiga mot 40-gradersstrecket.

Spanska medier flaggar för extrema temperaturer på uppemot 45 grader i vissa delar av landet.  

– Spanien kommer att få det värst! Vid kusten kommer det förstås att vara lite svalare på grund av havsluften, men temperaturerna kommer fortfarande att ligga på runt 35 grader, säger meteorologen Charalampos Sarchosidis till Dagbladet.

– Efter helgen blir det brutalt för Paris, där termometern kan visa så mycket som 38 grader, fortsätter meteorologen och konstaterar att storstäder nästan blir obeboeliga när temperaturerna når så höga nivåer.

Sarchosidis uppmanar turister och lokalinvånare att fly till kusten.

– Annars blir värmen för utmanande. Vid kusten kan man undvika de värsta temperaturerna, och man kan svalka sig med ett dopp.

Sverige påverkas

Värmeböljan i Sydeuropa kommer att påverka Sverige.

I början av nästa vecka anländer den.

Det blir dock inte lika höga temperaturer som i södra Europa.

– I början på nästa vecka börjar varmare luft att strömma in söderifrån men det är ännu osäkert hur långt norrut varmluften tar sig, framhåller SMHI:s meteorolog Caroline Vahlberg.

– På tisdag och onsdag ser det i alla fall ut att kunna bli högsommarvarmt i Götaland och möjligen även delar av Svealand med omkring 25 grader på flera platser.

FAKTA: Värmebölja

- Vad som kan betraktas som höga dagstemperaturer varierar stort mellan olika länder och klimat. Det finns heller ingen allmänt vedertagen internationell definition av värmebölja.

- I Sverige definierar SMHI värmebölja som en period med minst fem dagar i sträck med en högsta dagstemperatur på minst 25°. I fjällkedjan och nordligaste Sverige öster om fjällkedjan kan man acceptera dagstemperaturer något under 25° och ändå kalla det för värmebölja.

Källa: SMHI

Foto: RosZie resp GraphixMade

Text: Redaktionen

LARMET: Hundratusentals bilar kan förbjudas i Sverige

2025 06 26

Från och med den 1 juli träder nya EU-regler i kraft som syftar till att begränsa utsläppen av partiklar från bilar.

Nya standarder införs för bensin- och dieselbilar. Tuffare partikelgränser kommer att införas för både nyregistrerade och begagnade fordon.   

Nu höjs röster för att Sverige ska gå ännu längre.

Fordonsbesiktningsbranschen (FBB) vill att de högst tillåtna gränsvärdena för partikelutsläpp ska höjas kraftigt. FBB pekar på att nästan alla svenska dieselbilar godkänns vid avgasmätning, trots att upp till 9 procent underkänns i länder som Tyskland, Belgien och Nederländerna. 

– Att bara två promille får underkänt är ett bevis på att regelverket är katastrof. Vi släpper igenom bilar med extrema utsläpp, vilket skadar både hälsan och miljön. Fler dör i förtid av luftföroreningar än i trafikolyckor. Sverige och Transportstyrelsen måste agera, säger Tord Fornander, ordförande för FBB.

Varnar: Hundratusentals bilar kan få körförbud

FBB kräver att Transportstyrelsen omedelbart inför partikelräkning vid besiktning.

Nu svarar Transportstyrelsen.

Petra Wermström, myndighetens direktör för väg och järnväg, varnar för att över 100 000 dieselbilar kan få körförbud om kravet höjs till samma nivå som i exempelvis Tyskland.

– En kvalificerad bedömning är att samma krav i Sverige skulle innebära att hundratusentals dieselbilar skulle underkännas med stora underhållskostnader som följd, skriver Wermström i DN.

– Vissa av bilarna skulle svårligen dessutom kunna åtgärdas genom reparationer annat än att byta hela motorn. Något som ofta innebär en kostnad större än värdet på hela bilen, fortsätter hon.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen – går under efter 104 år 

FAKTA: Sveriges nationella klimatmål

Etappmålen:

- Utsläppen år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2030 bör vara 63 procent lägre än utsläppen år 1990.

- Utsläppen år 2040 bör vara 75 procent lägre än utsläppen år 1990.

Långsiktiga målet:

- Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990. 

Läs mer om bilmarknaden här: Ekonomibladet

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen