Folkhälsomyndigheten går ut med covid-direktiv

2024 08 20

Sverige och världen blir inte av med covid-19.

Antalet fall har ökat kraftigt i landet under sommaren. I slutet av juli noterades en ökning med elva procent jämfört med en vecka tidigare.

Antalet som vårdas på sjukhus ökade med 30 procent – även det inom loppet av en vecka – under en närliggande period.

– Vi ser en ökning av fall och det har ökat vecka för vecka. Det är en uppåtgående trend de senaste fem veckorna och nivån är helt klart högre än vad den var i början av sommaren, sade Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten, till Aftonbladet nyligen.

FHM:s råd om du blir snuvig

Med anledning av att smittan ökar igen har frågan på nytt bollats upp vad man ska göra om man upplever förkylningssymtom eller snuva under hösten.

Under pandemin var budskapet att man skulle hålla sig hemma.

Men trots att viruset ökar går nu Folkhälsomyndigheten istället ut med rådet att det inte finns någon anledning att stanna hemma från jobbet om man har snuva.

Det rapporterar Sveriges Radio.

– Magnus Gisslén menar att många har ett skydd sedan tidigare. Därför ska man leva som vanligt trots snuva, framhåller P4 Göteborg och hänvisar till statsepidemiologen.

Det finns dock specifika grupper som det är särskilt viktigt att vara försiktig med.

Precis som tidigare handlar det om olika riskgrupper, exempelvis spädbarn och äldre.

LÄS MER: Ny variant av Covid-19 – folk blir sjuka igen

Flera undervarianter

Ökningen tros bero på en ny variant, eller närmare bestämt flera nya undervarianter, av viruset.

– Immuniteten mot de nya varianterna verkar vara kortvarig. Man kan insjukna i covid bara några månader efter en tidigare infektion. Det är något vi kommer behöva lära oss att leva med, säger Micael Widerström, smittskyddsläkare i regionen, till DN.

Fortsatt är rekommendationen att vaccinera sig.

– Covid-19 har ju utvecklats till en lindrigare luftvägsinfektion, men det är ju fortfarande så att den ändå orsakar ett större antal personer som behöver vårdas på sjukhus än till exempel influensan, säger Malin Enarsson, smittskyddsläkare i Region Sörmland, till SVT.

Foto: CDC resp Lena Katarina Johansson

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen