Lämnar Lets Dance – “Många fantastiska år”

2024 08 24

En mångårig jurymedlem i Let's Dance tackar nu för sig.

Det uppskattade klassikerprogrammet väntas förnyas inför nästa år.

I samband med det kommer nu ett nytt besked från jurymedlemmen Dermot Clemenger, som länge varit en hyllad figur i programmet.

Clemenger tackar för sig, och kommer inte längre att medverka i Let's Dance.

Det förklarar han själv i sociala medier.

Skriver på Instagram

Clemenger förklarar beslutet på Instagram under lördagsförmiddagen.

– Jag vill nu meddela att jag inte längre kommer att vara en del av juryn för Let's Dance. Efter vårt uppehåll och samtalet med produktionen tidigare i somras kände jag mig faktiskt lite förberedd på samtalet som kom i torsdags, och det känns bra, meddelar han.

– Enligt produktionen kommer Let's Dance tillbaka med många spännande förändringar år 2025 med bland annat en ny jury-konstellation, och efter en paus kan det vara klokt att förnya programmet.

“Många fantastiska år”

Clemenger fortsätter.

– Jag har haft fantastiska år med detta underbara program. Jag har gjort debut, blev utbytt, gjorde debut på nytt. Jag har skrattat, gråtit i tv.

– Jag har haft förmånen att träffa många intressanta människor och samarbeta med otroliga kollegor.

Tackar jurykollegorna

Clemenger passar på att tacka jurykollegorna, och framhåller att han kommer att följa programmet framöver.

– Jag vill rikta ett stort tack till alla som varit involverade för de fantastiska år vi delat och för alla fina minnen jag bär med mig, särskilt mina kära jurykollegor och vänner Ann och Tony.

– Jag kommer alltid att vara ett stort fan av Let's Dance och önskar alla som kommer att jobba med programmet i framtiden stort lycka till.

Mångårigt succéprogram

Let's Dance har länge varit ett uppskattat program där kändisar får lära sig dansa tillsammans med experter.

Såväl idrottare som artister, entreprenörer och kändisar från alla möjliga olika branscher har i blandad framgång vågat sig ut på dansgolvet för att försöka övertyga Dermot Clemenger och hans kollegor.

Foto: TV4

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Natos nyare medlemmar har blivit måltavlor för ryska attacker.

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

En särskild uppmaning gäller i trafiken från och med 1 maj.

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen