ADVOKAT OROAD: Historiskt hård dom i Sverige – ”domstolarna låter sig påverkas”

2024 08 28

En historiskt hård dom har utfärdats i Sverige.

Inom loppet av 25 timmar sköts tre personer till döds i Stockholmsområdet under hösten 2023.

Nu döms en 17-årig pojke för skjutningarna i Västeberga och Tullinge.

Den 17-årige pojken pekas ut som skytten. Han döms till 12 års fängelse, trots att han endast var 16 år vid händelserna.

17-åringen ska ha agerat på uppdrag av en 16-årig pojke, som var 15 år vid tillfället. Den 16-årige pojken döms till tio års fängelse för anstiftan till tre mord.  

Domen som meddelas av Södertörns tingsrätt är unik. Tonårspojkarna döms till rekordlånga påföljder, rapporterar Aftonbladet.

Chefsrådmannen Sofia Jungstedt, som varit ordförande i målet, beskriver skjutningarna som ”oerhört brutala och synnerligen hänsynslösa”.

– Tre personer har avrättats samt två vuxna och fem barn har utsatts för mordförsök i sina hem, säger hon.

Skjutningen i Västberga riktades mot en bostad där en pappa, en mamma och deras två små barn befann sig. Pappan sköts ihjäl.  Mamman och ett av barnen skadades. 

En mamma och hennes tre barn, barnens 60-åriga mormor och en 20-årig kvinna befann sig i bostaden som besköts i Tullinge. Den 20-åriga kvinnan och barnens mormor mördades kallblodigt.

Advokaten: ”Domstolarna låter sig påverkas”

Tonårspojkarnas straff motsvarar livstids fängelse för vuxna, förklarar Sofia Jungstedt.

– Straffvärdet för de gärningar 17-åringen och den 16-åriga pojken döms för motsvarar fängelse på livstid för en vuxen. Tingsrätten kommer fram till att det finns synnerliga skäl att döma dem båda till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Detta trots deras låga ålder.

Advokaten Kristofer Stahre, som företräder den 16-årige pojken, håller inte med.

Han kommer att överklaga domen.

Stahre riktar kritik mot domstolarna som han anser har frångått praxis.

– Som det ser ut i dag har domstolarna frångått en sedan länge gällande praxis att barn under 18 år inte kan dömas till fängelse, utan döms, maximalt till fyra års sluten ungdomsvård, säger advokaten till DN.

Kristofer Stahre är oroad över att den hårda retoriken inom politiken påverkar domstolars beslut.

–  Jag är rädd för att domstolarna låter sig påverkas av det politiska trycket att utkräva hårdare straff. Så ska vi inte ha de, säger han till tidningen.

Två andra döms också

Utöver tonårspojkarna döms en 22-årig till fängelse i 16 år för medhjälp till skjutningarna i Västberga och Tullinge och medhjälp till grov mordbrand. En 16-årig flicka döms för medhjälp till skjutningarna till sluten ungdomsvård.

Foto: Mia Spange och Patrik Eriksson Sveriges Domstolar

Text: Redaktionen

JUST NU: Ryssland attackerat – avgörande byggnad i lågor

2025 06 24

Ukraina har utfört en betydelsefull attack på rysk mark.

Oljedepån Atlas i den ryska regionen Rostov har attackerats.

Det rapporterar flera internationella medier natten till tisdagen.

Anläggningen spelar en stor roll i kriget då den levererar bränsle och används för att försörja den ryska armén, framför allt i de ryskockuperade delarna av Luhansk och Donetsk på fronten i östra Ukraina.

– Ett viktigt objekt för de ryska ockupanterna har träffats, framhåller den ukrainska generalstaben på Telegram.

– En attack av våra styrkor i målets område har bekräftats. En brand har observerats. Resultaten av attacken klargörs nu, meddelas i samma besked.

Ukraina: "Avgörande"

Atlas har en “avgörande logistisk roll för Rysslands krigsinsats”, enligt Kyiv Independent. 

Det är framför allt närheten till frontlinjen som gör oljedepån strategiskt viktig för Ryssland. Samma depå attackerades även i november 2024.

– Försvarsmakten fortsätter att vidta alla åtgärder för att undergräva de ryska ockupanternas militära och ekonomiska potential och tvinga Ryska federationen att upphöra med sin väpnade aggression mot Ukraina, framhåller den ukrainska militären.

Nya måltavlor

Attacken beskrivs från ukrainsk sida som en del av landets större insatser för att störa ryska leveranskedjor och försämra Kremls förmåga att upprätthålla den fullskaliga invasionen.

Även infrastruktur och ammunitionslager i Ryssland och på ryskockuperad mark har i högre grad blivit måltavlor för ukrainska drönar- och robotattacker. 

LÄS MER: Kalldusch för ryska krigskassan

Drönare över Moskva

Ryssland har inte uttalat sig om händelsen.

Tidigare under gårdagen uppgav Rostovs guvernör Jurij Sljusar att en ukrainsk drönarattack utlöst en brand i ett “industriföretag” i regionen, rapporterar Reuters.

Han namngav inte vilket företag som var drabbat.

Samtidigt har ytterligare ett tjugotal drönare tagit sikte mot Ryssland, uppger nyhetsbyrån.

Enligt Ryssland har samtliga skjutits ned. Två av drönarna sköts ned över Moskvaregionen.

LÄS MER: Jubel i Kreml – två länder säger nej till EU

LÄS MER: Mordförsök på Zelenskyj

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Unikt besked från Sverige – vill stoppa EU-lag

2025 06 24

EU:s AI-lag bör pausas med omedelbar verkan.

Det kräver Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M).

Inför ett möte med EU-ledare föreslår Kristersson att den omdebatterade lagen ska stoppas tillfälligt, rapporterar Politico.

Ett unikt besked från Sveriges statsminister.

– Det är första gången som en regeringsledare föreslagit det, skriver tidningen.

”Förvirrande”

Kristersson anser att AI-regelverket är dåligt utformat.   

– Ett exempel på förvirrande EU-regler är att den så kallade AI-lagen ska träda i kraft utan att det finns gemensamma standarder, säger statsministern enligt Politico.

Nya regleringar

Delar av EU:s AI-lag (Artificial Intelligence Act) har redan trätt i kraft.

I augusti utökas lagen – bland annat ska nya regler för AI-modeller som ChatGPT införas.

Sedan tidigare har EU satt upp en rad regler som AI-system måste följa.

Ulf Kristersson fruktar att regleringarna kommer att leda till att Europa hamnar efter i teknikutvecklingen.

– En fortsatt utrullning skulle kunna leda till att Europa hamnar efter tekniskt eller att specifika delar inte finns tillgängliga på den europeiska marknaden, säger han enligt Politico.

”Ta bort regleringar”

Kristersson har tidigare öppnat för att avreglera techmarknaden i Europa.

– Den inre marknaden för digitala tjänster är för dåligt utvecklad. Vi behöver ta bort regleringar som gör att techbolag inte vågar etablera sig och investera i Europa, har statsministern sagt till Di.

I samma intervju konstaterade Kristersson att olika regler på den europeiska marknaden skapar stor osäkerhet för techbolagen.

– Vi ska inte dansa efter techbolagens pipa, men det är besvärande att det är en osäker marknad att lansera i Europa. Det finns skäl till självkritik och nu är tillfället att fånga upp den.

LÄS MER: Ica-butik tvingas till nödåtgärder | Ekonomibladet

Foto Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen