Detta eftersom ett nytt EU-direktiv träder i kraft den 1 oktober.

En ny elmodell kommer att införas på den nordiska elmarknaden. Den nya modellen är en så kallad flödesberäkningsmodell som gör det möjligt att tillhandahålla mer effekt i elnätet.

Tanken är att den ska vara i linje med EU-förordningen, men den medför också att elpriset kommer att beräknas på ett nytt sätt.

– Det är positivt för elproducenterna som kan exportera mer el, men för konsumenterna, speciellt i norra Sverige, kan den ökade exporten innebära en höjning av elpriset, framhåller elhandelsbolaget Bixia i ett uttalande.

Mer specifikt innebär förändringen att elområde 1-3 kommer få dyrare elpriser. Samtidigt kommer elpriset att sjunka i södra elområde 4.

– När Sverige exporterar mer av sin billiga el kommer norra Sverige, alltså SE1 till SE3, bli av med mer el till elområde 4 i södra Sverige. Exakt hur det kommer att påverka elpriserna går inte att säga men min tro är att det kommer att resultera i att skillnaden i elpris mellan Sveriges olika elområden minskar något, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Svenska kraftnät: Så mycket dyrare blir det

Svenska kraftnät uppger att elpriserna beräknas stiga med cirka 10 procent i genomsnitt för elområde 1-3.

Boende i elområde 3 riskerar att drabbas hårdast.

Enligt siffror från Svenska kraftnät så skulle den nya modellen ha medfört 12 procent högre elpriser i elområde 3, om den hade använts redan idag.

Elområde 3 är Sveriges största elområde.

Där ingår bland annat Stockholms län, Gotlands län, Södermanlands län, Värmlands län, Västmanlands län, samt Örebro, Uppsala och Östergötlands län.

Även delar av Kalmar, Jönköping, Hallands och Gävleborgs län samt Västra Götalands och Dalarnas län ingår i elområde 3.

Många svenskar, bland annat i storstäderna Stockholm och Göteborg, kan alltså räkna med högre elpriser framöver.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Det nya läkemedlet kan tas i tablettform och har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic.

Ozempic och andra populära GLP-1-baserade läkemedel påverkar hungern genom signalöverföring mellan tarmen och hjärnan, men kan ofta ge biverkningar som minskad aptit, förlust av muskelmassa och problem med mage och tarm.

Den nya substansen ger inte samma biverkningar. Enligt forskarna aktiverar läkemedlet i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen.

Slipper vanliga biverkningar

I studier har den nya substansen visat sig ha positiva effekter på blodsockerkontroll och kroppssammansättning, utan att orsaka biverkningar som ofta förekommer vid användning av Ozempic och liknande läkemedel.

– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd.

Det säger Tore Bengtsson, som är professor vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

”Stor betydelse”

Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, är en annan av forskarna bakom studien.

Han beskriver det nya läkemedlet som ett stort genombrott i behandlingen av diabetes och obesitas.

– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor.

FAKTA: Nya läkemedlet

- Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium.

- Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.

- Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. I den första studien deltog 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes.

Källa: Karolinska institutet

Foto: Magnus Pehrsson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen