Intresset för keso har ökat kraftigt under den senaste tiden.

Keso trendar på sociala medier och pekas ut som någonting mycket positivt för den som tränar.

På grund av den nya situationen vad gäller efterfrågan har Arla nu problem med att möta behovet.

Det rapporterar sajten Livsmedel i fokus.

“Svårt att hinna i kapp”

Max Wallenberg, presschef på Arla Sverige, förklarar att man gör så gott man kan.

– Vi producerar dygnet runt alla dagar i veckan men har ändå svårt att hinna i kapp. Det är i och för sig ett angenämt problem, säger han.

“Då måste vi investera”

Försäljningen har ökat 15 procent mer än vad man hade väntat sig.

Det har lett till tomma butikshyllor på olika håll runt om i landet.

Wallenberg menar att om efterfrågan fortsätter att öka så krävs nya investeringar från Arla.

– Om efterfrågan ökar ännu mer så behöver vi investera för att öka kapaciteten. Vi håller faktiskt på att titta på det just nu.

Inte första gången

Det är inte första gången som Keso trendar av anledningar som har med träning att göra.

– Keso blev snabbt populär hos folk som ville hålla vikten, och hade därför till en början karaktären av en bantningsprodukt, något magert att lägga på smörgåsen, förklarar Arla.

– Det tog marknadsförarna fasta på, så det var ofta stora kampanjer för Keso i januari, när folk skulle dra ner på kalorierna efter julmaten. 

– Idag har Keso betydligt fler användningsområden, inte minst sedan den fått en mängd olika smakvarianter, och den utgör för många, inte minst för ”folk i farten” en hel måltid.

Kommer från spanskan

Vidare förklarar Arla att namnet kommer från spanskan.

– Keso är en försvenskning av det spanska ordet queso, som betyder ost. Mjölkcentralen fick inregistrera såväl beteckningen Keso som Cottage Cheese, och var alltså skyddad i konkurrenshänseende. 

– Namnet Keso höll dock med tiden på att förlora begreppet som skyddat varumärke och ordet hamnade i Svenska Akademiens ordlista som förklaring till färskost, på samma sätt som en gång tejp, plywood och vespa förvandlades till generiska begrepp. 

– Idag marknadsförs därför produkten som Cottage Cheese under varumärket Keso.

Foto: M. Ryner Axfood

Text: Redaktionen

Det nya läkemedlet kan tas i tablettform och har en helt annan verkningsmekanism än de omtalade GLP-1-baserade läkemedlen, till exempel Ozempic.

Ozempic och andra populära GLP-1-baserade läkemedel påverkar hungern genom signalöverföring mellan tarmen och hjärnan, men kan ofta ge biverkningar som minskad aptit, förlust av muskelmassa och problem med mage och tarm.

Den nya substansen ger inte samma biverkningar. Enligt forskarna aktiverar läkemedlet i stället ämnesomsättningen i skelettmuskulaturen.

Slipper vanliga biverkningar

I studier har den nya substansen visat sig ha positiva effekter på blodsockerkontroll och kroppssammansättning, utan att orsaka biverkningar som ofta förekommer vid användning av Ozempic och liknande läkemedel.

– Våra resultat pekar mot en framtid där vi kan förbättra den metabola hälsan utan att förlora muskelmassa. Muskler är viktiga både vid typ 2-diabetes och obesitas, och muskelmassa är också direkt korrelerat till livslängd.

Det säger Tore Bengtsson, som är professor vid institutionen för molekylär biovetenskap vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom studien.

”Stor betydelse”

Shane C. Wright, biträdande lektor vid institutionen för fysiologi och farmakologi på Karolinska Institutet, är en annan av forskarna bakom studien.

Han beskriver det nya läkemedlet som ett stort genombrott i behandlingen av diabetes och obesitas.

– Det här läkemedlet representerar en helt ny typ av läkemedelsbehandling. Jag tror att det här kan komma att få stor betydelse för patienter med typ 2-diabetes och obesitas. Vår substans verkar främja hälsosam viktminskning och dessutom slipper patienten ta sprutor.

FAKTA: Nya läkemedlet

- Läkemedelssubstansen bygger på en molekyl – en sorts β2-agonist som forskarna har utvecklat i ett laboratorium.

- Molekylen kan aktivera viktiga signalvägar i kroppen på ett nytt sätt, vilket ger en positiv effekt på musklerna utan att överstimulera hjärtat, vilket är ett känt problem med β2-agonister.

- Nästa steg är en större, klinisk fas II-studie som planeras av Atrogi AB, det företag som utvecklar läkemedelssubstansen. I den första studien deltog 48 friska försökspersoner och 25 personer med typ 2-diabetes.

Källa: Karolinska institutet

Foto: Magnus Pehrsson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen