Tidigare i veckan gick Säpo ut och varnade för att det råder en ökad risk för ryskt sabotage på svensk mark.

I dag lördag kommer uppgifter om att sabotage har inträffat i Norrland.

Närmare bestämt är det i närheten av Per Geijer-fyndigheten i Kiruna som det har skett.

Det rapporterar NSD och Omni.

Fyra maskiner

Det är fyra maskiner vid Per Geijer-fyndigheten som är drabbade.

Det förklarar det statliga svenska gruvbolaget LKAB.

– Maskinerna står i skogen och används för undersökningsborrningar på den plats där LKAB funnit järnmalm och kritiska mineral, meddelar LKAB.

– Någon har skurit sönder vattenslangar och däck, och tömt ut bränsledunkar. Detta har skett medan personal från entreprenörsfirman befunnit sig inne i borrmaskinerna.

Säpo kopplas in

LKAB bekräftar även att Säpo kopplas in i ärendet.

– LKAB har polisanmält händelserna och stärkt skyddet vid maskinerna. 

– Även Säpo har kontaktats. Om allmänheten har gjort eller framöver gör några iakttagelser som kan kopplas till skadegörelsen, kontakta polisen.

Oklart vem

Det står ännu inte klart vem som bär ansvar för sabotaget.

För bara några dagar sedan gick dock Säpo ut med en varning för att det råder en ökad risk för ryskt sabotage på svensk mark.

– Vi har från Säkerhetspolisens sida under en period sett indikationer på en ökad rysk riskbenägenhet och det gäller då den säkerhetshotande verksamheten, säger presschef Karl Melin till SVT.

– Det här är brett, allting från påverkansoperationer till även sabotage, som riktar sig mot västvärlden och därmed mot Sverige.

Är en skillnad

Karl Melin fortsätter.

– Vi har från Säkerhetspolisens sida lyft främmande makts olovliga underrättelseverksamhet under många år, men det är nu som vi ser den här skillnaden och eventuellt en tendens till ett ökat ryskt risktagande.

Den ökade svenska militära, humanitära och ekonomiska stödet till Ukraina bedöms vara en bidragande anledning till det höjda hotet.

Foto: N. Söderman

Text: Redaktionen

Det har Säkerhetspolisen fastslagit.

Efter att konflikten i Mellanöstern eskalerat har oron också ökat i Sverige.

Enligt uppgifter till SVT:s Uppdrag granskning pressar Iran det kriminella nätverket Foxtrot och dess ledare Rawa Majid.

Diktaturen har beordrat Foxtrot att utföra attentat mot israeliska och amerikanska intressen. Byggnader i Sverige, Danmark och Tyskland har pekats ut som potentiella måltavlor, enligt tv-programmets uppgifter.

Den israeliska underrättelsetjänsten Mossad har tidigare avslöjat att Rawa Majid rekryterats av Iran i samband med att han greps i landet i oktober 2023. Enligt uppgift tvingas gängledaren välja mellan att arbeta för Iran eller att åka i fängelse. 

Statsministern svarar

Nu svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på hotet från Iran.

– Vi har sedan lång tid tillbaka arbetat med Iran som ett strategiskt hot mot Sverige, med desinformation, underrättelseinhämtning, hot mot exiliranier i Sverige, och att de bevisligen har förmåga att ibland rekrytera gängkriminella för att springa deras ärenden, säger han till SvD.

– Jag kan garantera att de svenska underrättelse- och säkerhets­myndigheterna är väldigt mycket på tårna i precis den här frågan, och vi kommer att vara mycket transparenta om det dyker upp konkreta hot mot Sverige.

Sänkt terrorhotnivån

För en månad sänkte Säpo terrorhotnivån från ett högt hot till ett förhöjt hot.

– Den samlade bedömningen är att attentatshotet från våldsbejakande extremism är inte lika högt som det har varit tidigare. Propagandan mot Sverige som har varit hotdrivande, där Sverige pekats ut som ett islamfientligt land, har under en tid mattats av. Reaktionerna på propagandan som sprids är inte längre lika kraftiga och Sverige är inte längre utpekat som land, utan som en del av väst, kommenterade säkerhetspolischef Charlotte von Essen.

– Hotet från den våldsbejakande extremismen i traditionell mening har dämpats och attentatshotet är inte längre lika högt, även om det allvarliga säkerhetsläget består. Förändringar kan ske snabbt och om det finns anledning till förändring av terrorhotnivån framöver kommer jag inte att tveka att fatta nya beslut, tillade von Essen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen