Stort bakslag för svensk vindkraft

2024 08 31

En ny rapport visar att det går riktigt trögt för svensk vindkraft just nu.

Sedan tidigare har klagomål kommit in angående processen vad gäller upprättandet av nya vindkraftsparker.

Byråkrati och utredningar har satt käppar i hjulen menar många, och nu visar en ny rapport att i princip alla vindkraftsprojekt stoppades under första halvåret 2024.

Det framhåller branschorganisationen Svensk vindenergi i ett pressmeddelande.

Kommunalt veto och försvaret

Det finns olika anledningar till att projekten stoppas, förklarar branschorganisationen.

– Det kommunala vetot och Försvarsmakten stoppade nästan alla aktuella vindkraftsprojekt under 2024 års första halva.

– Samtidigt var det kommunala vetot den främsta anledningen till att ingen av de elva ansökningar om vindkraft på land och i territorialhavet som slutligt avgjordes under första halvåret fick tillstånd.

“Är allvarligt”

Svensk vindenergis vd Daniel Badman ser allvarligt på situationen.

– Det är så klart allvarligt att så mycket möjlig ny svensk elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, säger han.

– Regeringen har möjligheten att förändra förutsättningarna genom att snabbt genomföra förslag som stärker rättssäkerheten och ger incitament till kommuner och närboende som bidrar till Sveriges elektrifiering.

“Måste genomföra reformer”

Daniel Badman fortsätter.

– Om regeringen inte genomför reformer snabbt riskerar den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige som framförallt industri- och transportsektorerna efterfrågar att inte hända vare sig till år 2030 eller 2035. Då riskeras svensk konkurrenskraft.

Två kärnreaktorer

Svensk vindenergi framhåller att elva vindkraftprojekt som stoppades skulle kunna motsvara två av Sveriges kärnkraftsreaktorer.

– Ansökningarna gällde tio landbaserade vindkraftsprojekt och ett i territorialhavet.

– Det kommunala vetot stoppade sex av dessa ansökningar. De elva projekten hade kunnat producera ca 16,7 TWh, vilket motsvarar två av Sveriges befintliga kärnkraftsreaktorer.

Foto: T. Reuabourg

Text: Redaktionen

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Sibirien under attack

2026 06 20

Sibirien har attackerats på lördagen.

Ukraina fortsätter att genomföra stora attacker långt inne i Ryssland.

På lördagen har Sibirien attackerats – och lokala invånare vittnar om stora explosioner.

Explosioner vid viktig anläggning

Ukraina uppges under lördagen ha riktat en drönarattacket mot oljeraffinaderiet i staden Tyumun i västra Sibirien.

Staden och det viktiga raffinaderiet är beläget 1 900 kilometer från Ukraina, rapporterar Kyiv Post.

Guvernören för Tyumenregionen, Alexander Moor, gick vid middagstid ut med en drönarvarning.

13.36 uppgav han att attacken hade avvärjts, men uppgifterna motsägs av vittnesmål från lokala invånare och oberoende medier.

– Akutspecialister arbetar vid vrakplatsen. Enligt preliminära uppgifter skadades inte fabriken och de anställda har evakuerats. Jag håller situationen under personlig kontroll, meddelade Moor.

Men enligt oberoende medier och invånare i Tyumen ska Ryssland inte alls ha lyckats avvärja attacken.

Invånare i det distrikt där raffinaderiet ligger hörde minst två explosioner, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Putin måste dö"

Största raffinaderiet i västra Sibirien

Samtidigt sprids också bilder från ögonvittnen, som visar hur rök stiger från den viktiga anläggningen.

Videor från lokalbefolkningen visar också hur ett stort antal brandbilar åker mot fabriken.

Oljeraffinaderiet i Tyumen är den största anläggningen för oljebearbetning i västra Sibirien, enligt tidningen.

Det har en årlig raffineringskapacitet på över 7 miljoner ton.

Ukraina kan alltså ha lyckats med ännu ett tungt slag mot den ryska oljeindustrin.

Samtidigt attackerar Ukraina också på flera andra håll, enligt rapporter.

Attacker mot det ockuperade Krym

Attacken i Sibirien ska ha ägt rum samtidigt som Ukraina genomförde en serie andra drönarattacker.

Dessa var riktade mot logistiska rutter och energiinfrastruktur i det ockuperade Krym samt i regionerna Kherson och Zaporizjzja och i Rysslands Belgorod-region, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Moskva brinner - explosioner över hela huvudstaden

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen