Sluta säg det här vid huvudvärk – läkare ryter ifrån

2024 09 16

Svenska folket slarvar med begreppen när det gäller huvudvärk.  

Det anser läkaren Monicha Norén vid migränkliniken i Värnamo.

Hon är trött på att många svenskar kallar vanlig huvudvärk för migrän.

– Det är stor skillnad på att ha lite ont i huvudet och att ha ett riktigt migränanfall, säger läkaren till P4 Kalmar.

– Det finns väldigt många huvudvärksdiagnoser, men att ha migrän räknas som en neurologisk hjärnsjukdom, tillägger Norén och påpekar att migrän är en av de mest funktionsnedsättande sjukdomarna i världen.

Tar skada

Att kalla huvudvärk för migrän skadar dem som lider av sjukdomen, menar Monicha Norén.

Läkaren berättar att patienter med migrän tenderar att inte tas på allvar och har svårt att få en diagnos.

Enligt Norén har det en direkt koppling till att allmänheten slarvar med begreppen.

– Många blir nonchalant behandlade från början, redan från ung ålder. Det är något som följer patienter hela vägen, från att man är liten till att man blir gammal, säger hon till radion.

Det här är migrän

Migrän räknas som en folksjukdom i Sverige.

Minst fem anfall under ett liv krävs för diagnos. Ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen har eller är drabbade av den neurologiska sjukdomen.

– Vilket innebär att den är vanligare än andra folksjukdomar som astma och diabetes. Två av tre drabbade är kvinnor och ca 25 % av alla kvinnor i barnafödande ålder lider av migrän, skriver sajten Migränhjälpen.

Migrän med aura

Migrän kännetecknas av en intensiv och pulserande huvudvärk.

Illamående och ljud- och ljuskänslighet är andra vanliga symptom.

Ungefär 40 procent av alla med migrän har även så kallad aura vid vissa eller alla sina anfall.

Den vanligaste typen av aura är synförändringar. Den som drabbas kan uppleva suddiga och dallriga synintryck, blinkande eller flimrande ljus samt blinda fläckar. 

– Mer ovanlig aura kan uppträda i form av halvsidig domning, förlamning eller talsvårigheter, framhåller Migränhjälpen.

Migränanfall kan pågå i 1-3 dygn.

Foto: D. La Rosa Messina

Text: Redaktionen

TRUMP: Alla måste följa avtal – utom USA

2025 06 21

Trump menar att USA inte behöver följa ett kommande avtal – men det är viktigt att andra länder gör det.

Den 24-25 juni samlas representanter för Natos medlemsländer för ett toppmöte i Haag i Nederländerna.

Inför mötet har USA krävt att Natoländerna ska komma överens om ett nytt 5-procentsmål vad gäller försvarsutgifter, vilket man väntas komma överens om på mötet.

Men det finns ett land som inte behöver följa ett sådant avtal, anser Donald Trump.

”Vi behöver inte göra det”

USA:s president Donald Trump anser att hans eget land inte behöver följa det nya 5-procentsmålet som man väntas komma överens om, rapporterar Politico.

– Jag tycker inte att vi behöver göra det, men jag tycker att de behöver göra det, säger Trump på frågan om USA behöver följa ett 5-procentsmål, enligt tidningen.

Detta alltså trots att Trumpadministrationen har varit den drivande kraften bakom förslaget att varje land ska tvingas lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter.

– Vi har stöttat Nato så länge… Så jag tycker inte att vi behöver göra det, men jag tycker att Natoländerna behöver göra det, absolut, säger presidenten.

USA har under lång tid tagit ett mycket stort ansvar även för andra länders säkerhet, och därför anser alltså Donald Trump att USA med gott samvete kan ignorera ett 5-procentsmål även om man kommer överens om det inom Nato.

De lägger störst andel på försvaret

USA lägger idag 3,4 procent av BNP på försvarsutgifter, alltså en bra bit över det nuvarande 2-procentsmålet, som många andra Natoländer ofta inte har levt upp till men förväntas leva upp till under 2025.

USA är idag det Natoland som lägger tredje störst andel av BNP på försvarsutgifter, efter Polen (4,12 procent) och Estland (3,43 procent).

Inför Natomötet på tisdag har Spanien meddelat att landet inte kan leva upp till ett 5-procentsmål. Landets regering uppger att man inte tänker sätta käppar i hjulen för ett sådant beslut vid Natomötet i Haag, men att man inte kommer att följa överenskommelsen.

LÄS OCKSÅ: Europeiskt land går emot Nato – risk för storbråk

Glädjebesked för Trump – avgörande vändpunkt för Nato

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Europeisk stad erbjuder gratis boende

2025 06 21

En stad i Tyskland är i behov av nya invånare.

Många städer runt om i världen lider av dramatiska minskningar i befolkning.

Människor lämnar städerna som får problem med ekonomin, och flera städer satsar på olika typer av initiativ för att locka nya invånare.

En stad i Tyskland gör nu just det – genom att erbjuda gratis boende, rapporterar CNN.

Gratis boende

Eisenhüttenstadt, som ligger på gränsen till Polen cirka 60 mil från den tyska huvudstaden Berlin, erbjuder en 14-dagars provvistelse för potentiella nya invånare.

Följande framgår av ett uttalande från kommunstyrelsen:

– Projektet riktar sig till alla som är intresserade av att flytta till Eisenhüttenstadt -- till exempel pendlare, personer som är intresserade av att återvända till staden, kvalificerade arbetare eller egenföretagare som vill ha ett miljöombyte.

“Utvalda deltagare”

Utvalda deltagare kommer att bo gratis i en möblerad lägenhet från 6-20 september som en del av ett ”innovativt invandringsprojekt” som heter ”Make Plans Now”.

För att hjälpa deltagarna att få en känsla för staden kommer kommunen att anordna ett antal aktiviteter, bland annat en rundtur, en fabriksvisning och olika utflykter.

Kommunen kommer också att uppmuntra deltagarna att stanna kvar permanent genom att lokala företag erbjuder praktikplatser samt jobb- och intervjumöjligheter.

Liknande problem

En annan stad i Östtyskland som har liknande problem är Guben i Brandenburg.

Även där tas initiativ för att försöka locka folk.

– Det är inga problem att hitta prisvärda bostäder, det finns inga trafikstockningar, det finns ingen rusningstid och jag har aldrig haft problem med att hitta en parkeringsplats, säger en invånare som tyska DW har pratat med.

Många städer

Guben och Eisenhüttenstadt är bara två av hundratals industriorter och städer i det forna öst som genomgick stora demografiska förändringar efter den tyska återföreningen 1990. 

Sjunkande födelsetal, utflyttningen av främst unga människor till de västra delstaterna och den ökande förväntade livslängden har påskyndat de demografiska problemen.

Foto: K. Woblick

Text: Redaktionen