Två partier har kollapsat i Danmark

2021 05 09

Vid valet 2015 samlade Danmarks två ledande högerpartier Venstre och Dansk Folkeparti totalt 41% och statsminister Lars Løkke Rasmussen kunde regera vidare ytterligare fyra år.

Men Danmarks politiska landskap har sedan dess ritats om helt och både Venstre och Dansk Folkeparti har kollapsat och rasat till katastrofala nivåer.

ANALYS

Här är partiernas resultat i de två senaste valen samt nuvarande opinionsläge: 

Parti                                                       2015         2019      idag
🔴Enhetslistan, vänstergröna          8                 7             8
🔴Socialistisk Folkeparti                     4                 8             8
🟢Miljöpartiet Alternativet               5                3             1
🔴Socialdemokraterna                      26             26          33
🟣Radikale, vänsterliberaler             5                9             5
🔵Liberal Allians, högerliberaler     8                2             3
🔵Venstre, liberalkonservativa     20              23         11
🔵Konservativa                                        4                 7         14
🟡Dansk Folkeparti                             21                 9            6
🟡Nye Borgerlige                                   --                  2            9
 

Kollapsen för Dansk Folkeparti inträffade redan vid valet 2019 när invandringsfrågan och klimatet stod i centrum i valkampanjen. Socialdemokraternas rejäla åtstramningar i migrationspolitiken bidrog till att väljare strömmade till vänster samtidigt som Dansk Folkeparti även utmanades till höger av framförallt nybildade nationalkonservativa Nye Borgerlige.

Att Dansk Folkepartis profil på klimatområdet dessutom var svag förstärkte problemen i valkampanjen och partiet rasade från 21% till 9%. Under pandemin har partiet haft ännu svårare att profilera sig och har nu fallit till cirka 6% i mätningarna.

Samtidigt har Nya Borgerlige sedan valet ökat från 2% till 9% och har med sitt krav på totalt asylstopp tagit kommandot när det gäller att ha den mest migrationskritiska politiken. Partiet är ännu så länge inte lika uppskattat bland allmänborgerliga väljare som Dansk Folkeparti tidigare har varit och splittringen inom det Blå Blocket i dansk politik har därför ökat. En orsak till att nya partier relativt snabbt kan röna framgång i Danmark är att spärren till folketinget endast är 2%.

Kollapsen för Venstre har varit ännu mer omskakande i dansk politik. Vid valet 2019 ökade Venstre med 4 procentenheter men tappade makten då det Blå Blocket inte nådde upp till majoritetsgränsen på 90 av de 179 mandaten. Efter valförlusten ville partiledaren Lars Løkke Rasmussen diskutera partiets vision och samarbete mot mitten men istället blev det en diskussion om partiledarskapet och vid landsmötet röstades Løkke bort som partiledare.

Partiet höll sig kvar nära 20% fram till december 2020 då Venstres vice partiledare Inger Støjberg avgick efter ett bråk med den nya ledaren Jakob Ellemann-Jensen. Vid nyårshelgen i vintras meddelade Løkke att han lämnar Venstre efter 40 års medlemskap vilket slog ned som en bomb. Han ansåg att pragmatism och samverkan ersatts av ultimativa krav och murbyggande till omvärlden. Partiet tappade kraftigt efter Løkkes besked och ligger nu kring 11% i mätningarna.

Samtidigt har Konservative Folkepartiet – som genom årtionden turats om med Venstre om att vara det ledande högerpartiet i Danmark – ökat rejält.

Men nedgången hos Venstre och Dansk Folkeparti har inte motsvarats av uppgången hos Konservative och Nya Borgerlige. Konflikterna bland högerpartierna i kombination med Socialdemokraternas och statsminister Mette Frederiksens strama insatser mot pandemin har lett till att Socialdemokraterna stärkt sina aktier. S ligger nu på lika höga nivåer som vid valet 1998 då Poul Nyrup Rasmussen ledde partiet.

[forminator_poll id="1297"]

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 12 09

Under hela vecka 50 råder det nationell trafikvecka i Sverige.

Det innebär att hela landet kommer att kunna märka av en ökad polisnärvaro på vägarna.

Fokus just den här veckan är nykterhet i trafiken.

– Rattfylleri dödar, hjälp oss stoppa det, framhåller Polisen södra Roslagen på sociala medier och fortsätter:

Under nationell trafikvecka vecka 50 (8–14 december) gör polisen extra nykterhetskontroller i hela landet. Alkohol och droger ligger bakom många av årets 174 dödsolyckor.

"Ska bort från vägarna"

Polisen genomför cirka tio nationella trafikveckor om året. Fokuset skiftar och kan vara exempelvis hastighetskontroller eller att upptäcka kriminell aktivitet i trafiken.

Den här veckan handlar det alltså om nykterhet.

– Onyktra förare utsätter både sig själva och andra för livsfara. Våra kontroller ska få bort dem från vägarna – och rädda liv, understryker polisen.

Uppmaningen: tipsa polisen

Polisen går samtidigt ut med en uppmaning till svenskarna. Om du misstänker att någon kör påverkad – tipsa polisen.

– Varje dag kör tusentals påverkade av droger eller alkohol i trafiken, skriver polisen i skånska Klippan på Facebook.

– Tillsammans räddar vi liv. 

Vill du tipsa polisen om någon som kör eller kommer att köra berusad kan du ringa 114 14. Är situationen akut, ring 112.

– Kom ihåg att lämna så mycket information du kan om fordon, tidpunkter, resväg med mera. Du kan vara anonym, uppmanar polisen.

LÄS MER: ”Fullständig katastrof” för alla som vill sälja bilen

Därför informerar polisen i förväg

Visionen för myndighetens trafiksäkerhetsarbete är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Att öka andelen nyktra förare beskrivs som ett prioritet i frågan.

Sedan ett tag tillbaka väljer dessutom polisen i förväg att informera om insatserna, vilket har visat sig vara effektivt.

Vårt yttersta mål är alltid att rädda liv, inte att bötfälla så många som möjligt, har Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen, tidigare sagt.

LÄS MER: Från första december: Hårdare tag mot Sveriges bilister

Foto: Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


9 dec 2025

“Börja omedelbart” – blixtorder från Putin

2025 12 09

Rysslands regering bör “omedelbart sätta igång” med en plan för strukturella förändringar i den ryska ekonomin.

Så lyder den senaste ordern från diktatorn Vladimir Putin efter ett möte med rådet för strategisk utveckling och nationella projekt under gårdagen.

Syftet är att “accelerera” tillväxten till globala nivåer, rapporterar oberoende The Moscow Times.

– I år har den ryska ekonomins tillväxttakt passerat den förväntade avmattningsfasen, säger Putin enligt tidningen.

Tre gånger mindre

Rysslands BNP uppskattas i slutet av året att växa med blott 1 procent. Det är tre gånger mindre än den globala ekonomin, som Internationella valutafonden spår kommer att växa med 3,2 procent.

Motsvarande siffror för USA väntas bli 2 procent och Ryssland förväntas ligga drygt fem gånger sämre till än Kina och Indien.

– Förutsättningar och möjligheter har nu skapats för att gradvis börja öka den ekonomiska dynamiken, säger Putin i ett tal enligt Moscow Times, och syftar på att inflationen, som är skyhög, har börjat minska.

"Inom alla livets områden"

Putins order omfattar också strukturen för Rysslands utrikeshandel. Diktatorn kräver att den måste bli mer tekniskt avancerad.

Minst 40 procent av företagen inom råvaruindustrin måste lansera produktivitetshöjande projekt.

– Istället för att bara importera måste ekonomin generera globalt konkurrenskraftiga lösningar, och inhemska innovationer måste dyka upp "inom alla livets områden", skriver den ryska tidningen och hänvisar till Putins tal.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Riskerar att floppa

Diktatorns besked är att Ryssland ska komma ikapp den globala ekonomin 2018, som den var under Putins tredje presidentperiod. Då antogs det att Rysslands BNP skulle öka med 17,4 procent under de kommande sex åren.

Den prognosen floppade – ökningen landade enbart på 11,6 procent.

Andra mål i Putins nationella projekt misslyckades också: istället för att avta accelererade den naturliga befolkningsminskningen och nådde 4 miljoner människor, och realinkomsterna förblev under 2013 års nivåer, skriver Moscow Times.

Den ryska tidningen framhåller också att den ryska regeringen, i kontrast till Putins krav, inte förväntar sig någon betydande acceleration av den ekonomiska tillväxten under 2026.

LÄS MER: Jätteattack mot rysk stad – ”70 procent förstört”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen