USA i två bilaterala toppmöten i Europa i dag – med Kina och Turkiet

2021 10 31

I dag väntas Joe Biden möta Turkiets Erdogan i Storbritannien samtidigt som USA:s utrikesminister möter Kinas utrikesminister i Italien.

USA planerar under dagen att genomföra två toppmöten med 160 mils distans från varandra.

Biden möter Erdogan

USA:s president Joe Biden förväntas möta Turkiets kontroversiella ledare Tayip Erdogan vid ett bilateralt möte – det vill säga mellan endast de två länderna – vid sidan av det pågående klimatmötet i Glasgow.

Mötet kommer vid en känslig tidpunkt då Erdogan nyligen begärde att 10 sändebud inklusive USA:s ambassadör skulle lämna landet på grund av att de vill se filantropen Osman Kavala frisläppt – ett hot som senare drogs tillbaka.

Stridsplan i fokus

– Presidenten kommer att indikera att vi behöver finna en väg att undvika kriser, säger amerikanska talespersoner till Reuters.

Biden väntas också diskutera Turkiets intresse av att köpa F 16-stridsplan, Natosamarbetet och regionala frågor som Syrien och Libyen.

Amerikanska politiker har uppmanat Biden att inte sälja stridsplan till Turkiet då Turkiet köpt ett ryskt missilförsvarssystem.

Blinken möter Wang Yi

I dag äger även ett andra toppmöte rum i Europa – 160 mil söder om Glasgow, nämligen i Rom i Italien där USA:s utrikesminister Antony Blinken ska träffa Kina utrikesminister Wang Yi. Mötet sker i samband med det pågående G20-mötet  i Rom.

Taiwan i fokus

Läget är akut dåligt mellan USA och Kina med anledning av en rad frågor inklusive Taiwan som utsätts av allt hätskare retorik från Kina. Andra frågor där länderna är i konflikt avser mänskliga rättigheter, handel och pandemin.

President Biden har fortsatt på samma strama linje mot Kina som Donald Trump hade och de senaste veckorna har särskilt frågan kring Taiwan varit på tapeten. Kina vill införliva Taiwan med fastlandskina och är öppet för att använda militära medel om så krävs, rapporterar Strait Times.

ANALYS

USA:s relation med Turkiet har framförallt försvagats på grund av de kraftigt försämrade förhållanden för mänskliga rättigheter, fria val och demokrati under Erdogans allt mer auktoritära styre. Landets närmande till Ryssland går även stick i stäv med tanken bakom Natosamarbetet.

Samtidigt är Turkiet fortfarande ett land som kan komma att svänga i en USA-vänligare riktning, särskilt om Erdogan förr eller senare blir bortröstad eller ersätts av någon annan ledare. Och det är strategiskt mycket viktigt för Väst och USA att ha ett bra samarbete med Turkiet.

Det är en svår balansgång.

Foto: President of the United States, FB

Ryssland förutspår kollaps – Lavrov: “Katastrofalt”

2025 06 30

Nato är överens.

Förra veckan enades försvarsalliansen om ett nytt mål. Samtliga medlemmar ska lägga 5 procent av sitt respektive lands BNP på försvaret.

Beskedet gillas inte av Sergej Lavrov.

Den ryska utrikesministern kallar upprustningen för "katastrofal".

Dessutom påstås den dramatiska ökningen av försvarsutgifterna att leda till Natos egen undergång.

Det hävdar Lavrov i ett uttalande till Polens utrikesminister Radoslaw Sikorski, som sagt att kapprustningen är början på slutet för Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Han kan förmodligen se – eftersom han är en så vis man – att den katastrofala ökningen av Natoländernas utgifter också kommer att leda till att denna organisation kollapsar, säger Lavrov enligt ryska statliga nyhetsbyrån Tass.

Använder "sunt förnuft"

Istället uppmanar Lavrov till “sunt förnuft”.

Något som ministern menar att diktatorn Putin praktiserar.

– Samtidigt planerar Ryssland, som presidenten sa häromdagen i Minsk efter det högsta eurasiska ekonomiska rådet möte, att minska sina militära utgifter och låta sig vägledas av sunt förnuft snarare än inbillade hot som Natos medlemsstater gör, inklusive Sikorski, säger Lavrov.

Möts med hård skepsis

Att Ryssland ska minska sina militära utgifter är ett påstående som bör tas med en nypa salt, framhåller Kyiv Independent.

Uppgifterna har inte kunnat bekräftas av västliga medier och det finns ingenting som tyder på att Ryssland skulle dra ned på den pågående militära attacken mot grannlandet.

– Putins påståenden kommer sannolikt att mötas med hård skepsis från västerländska tjänstemän eftersom Rysslands militära utgifter har fortsatt att öka under hela den pågående invasionen av Ukraina, skriver den ukrainska tidningen.

Har ökat till rekordnivåer

Enligt oberoende och engelskspråkiga The Moscow Times hade Ryssland lagt motsvarande minst 400 miljarder kronor på militären enbart under förra årets tredje kvartal.

Det var då en ökning på 80 procent jämfört med årets andra kvartal och en ökning med 53 procent jämfört med det föregående året.

I höstas ökade Ryssland sina försvarsutgifter med 25 procent till den högsta nivån någonsin, enligt The Guardian.

– Putin borde förstå att han är på samma väg som Brezjnev (Sovjetledaren Leonid Brezjnev, red. anm.). Han sade själv en gång att Sovjetunionen kollapsade för att man spenderade för mycket på upprustning, och nu gör han exakt samma sak, sade Radoslaw Sikorski till AFP förra veckan.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs idag – det här gäller

2025 07 01

Idag, tisdag den 1 juli, träder flera nya lagar i kraft i Sverige.

Flera av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Skatt på drivmedel sänks

En av de mer omtalade förändringarna är sänkningen av skatt på bensin och diesel som nu börjar gälla. Det sker delvis för att kompensera för den reduktionsplikten som höjs från 6 till 10 procent samma dag.

Enligt regeringen kan justeringen därmed ändå leda till minskade drivmedelspriser vid pump.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i en kommentar.

Sänkningen beräknas minska skatteintäkterna med 3,17 miljarder 2025 och 5,59 miljarder kronor nästa år.

Slopad flygskatt och ny könslag

Lag nummer två är att flygskatten försvinner. En lagändring som kritiserats av bland annat Världsnaturfonden WWF.

– Flygskatten gör att många företag riskerar att lägga ner för att flyglinjer försvinner, sade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till SVT i höstas.

Den tredje lagändringen som träder i kraft gäller den om fastställande av könstillhörighet. Från och med 1 juli blir det enklare att ändra juridiskt kön i folkbokföringen.

Dessutom sänks åldersgränsen från 18 till 16 år, förutsatt att det finns samtycke från vårdnadshavare för den som är omyndig.

Igår gick Sverigedemokraterna ut och uttryckte att partiet avser att riva upp den nya lagen

– Om dessa unga sedan ångrar sig finns i princip ingen hjälp att få, trots att de förlitat sig på vad både psykiatrin och vården rekommenderat, framhåller tre SD-företrädare i SvD.

En handfull nya lagar till

Förutom ovanstående införs även ytterligare en handfull lagar i veckan.

Det gäller sänkt subvention för solceller, nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier och justering av särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Dessutom träder den nya lagen om förolämpning mot offentligt anställda i kraft den 2 juli, vilket innebär att det inte kommer att vara tillåtet att till exempel kalla en polis eller lärare för exempelvis “idiot” eller liknande.

– Vi kan aldrig acceptera att anställda i Sveriges myndigheter utsätts för våld, hot eller trakasserier, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

LÄS MER: Nya regler för föräldraledighet och sjukpenning

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen