USA i två bilaterala toppmöten i Europa i dag – med Kina och Turkiet

2021 10 31

I dag väntas Joe Biden möta Turkiets Erdogan i Storbritannien samtidigt som USA:s utrikesminister möter Kinas utrikesminister i Italien.

USA planerar under dagen att genomföra två toppmöten med 160 mils distans från varandra.

Biden möter Erdogan

USA:s president Joe Biden förväntas möta Turkiets kontroversiella ledare Tayip Erdogan vid ett bilateralt möte – det vill säga mellan endast de två länderna – vid sidan av det pågående klimatmötet i Glasgow.

Mötet kommer vid en känslig tidpunkt då Erdogan nyligen begärde att 10 sändebud inklusive USA:s ambassadör skulle lämna landet på grund av att de vill se filantropen Osman Kavala frisläppt – ett hot som senare drogs tillbaka.

Stridsplan i fokus

– Presidenten kommer att indikera att vi behöver finna en väg att undvika kriser, säger amerikanska talespersoner till Reuters.

Biden väntas också diskutera Turkiets intresse av att köpa F 16-stridsplan, Natosamarbetet och regionala frågor som Syrien och Libyen.

Amerikanska politiker har uppmanat Biden att inte sälja stridsplan till Turkiet då Turkiet köpt ett ryskt missilförsvarssystem.

Blinken möter Wang Yi

I dag äger även ett andra toppmöte rum i Europa – 160 mil söder om Glasgow, nämligen i Rom i Italien där USA:s utrikesminister Antony Blinken ska träffa Kina utrikesminister Wang Yi. Mötet sker i samband med det pågående G20-mötet i Rom.

Taiwan i fokus

Läget är akut dåligt mellan USA och Kina med anledning av en rad frågor inklusive Taiwan som utsätts av allt hätskare retorik från Kina. Andra frågor där länderna är i konflikt avser mänskliga rättigheter, handel och pandemin.

President Biden har fortsatt på samma strama linje mot Kina som Donald Trump hade och de senaste veckorna har särskilt frågan kring Taiwan varit på tapeten. Kina vill införliva Taiwan med fastlandskina och är öppet för att använda militära medel om så krävs, rapporterar Strait Times.

ANALYS

USA:s relation med Turkiet har framförallt försvagats på grund av de kraftigt försämrade förhållanden för mänskliga rättigheter, fria val och demokrati under Erdogans allt mer auktoritära styre. Landets närmande till Ryssland går även stick i stäv med tanken bakom Natosamarbetet.

Samtidigt är Turkiet fortfarande ett land som kan komma att svänga i en USA-vänligare riktning, särskilt om Erdogan förr eller senare blir bortröstad eller ersätts av någon annan ledare. Och det är strategiskt mycket viktigt för Väst och USA att ha ett bra samarbete med Turkiet.

Det är en svår balansgång.

Foto: President of the United States, FB

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ska sänka skatten på pension: Här är beloppet

2026 06 23

Moderaterna lovar att sänka skatten för pensionärer efter en eventuell valseger i höst.

Partiet lovar att pension som tjänats in genom arbete ska beskattas lägre genom ett nytt skatteavdrag.

Utöver det föreslås personer som fortsätter arbeta efter pensionsåldern att få en extra skattesänkning.

Månadsbeloppet

Nu kommenterar SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson förslagen.

Hon välkomnar beskedet, men framhåller att förslagen inte är tillräckligt omfattande.

Enligt Eriksson kommer skattesänkningarna sannolikt ge någon hundralapp mer i plånboken för flertalet pensionärer, rapporterar Senioren.

– Men förslaget höjer inga pensioner och löser inte bristerna i pensionssystemet. Med andra ord är det tyvärr en fortsättning på lappa-laga-lösningar när det gäller pensionerna, vilket har varit ett problem under en längre tid och under olika regeringar, säger pensionsexperten till tidningen.

– Det är förvisso positivt att problemet med att det inte lönar sig att ha arbetat uppmärksammas, men M-förslaget gör det inte tillräckligt lönsamt att ha arbetat jämfört med den som arbetat lite eller inte alls, konstaterar Eriksson.

Kräver total renovering

Anna Eriksson företräder SPF Seniorerna – en av Sveriges största intresseorganisationer för pensionärer.

SPF vill reformera hela pensionssystemet – bland annat genom en höjd pensionsavgift för att stärka den allmänna pensionen.

– Det behövs en höjd pensionsavgift som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del, och som finansieras genom en omfördelning inom den befintliga arbetsgivaravgiften. Pensionssystemet bör löpande ses över i sin helhet, i stället för att hanteras genom kortsiktiga lappa och laga-lösningar, framhåller organisationen.

Här är SPF:s huvudsakliga reformförslag:

- Höj pensionsavgiften så att den allmänna pensionen stärks.

- Hela pensionssystemet måste ses över

- Genomför reformer som stärker seniorers ställning på arbetsmarknaden.

LÄS OCKSÅ:

Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

2 200 drönare har skickats upp – Zelenskyj avslöjar

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen