Ny lag på gång – många kan nekas körkort

2024 09 30

Transportstyrelsen vill kunna neka körkort i större omfattning.

Av det skälet lämnar nu myndigheten in en framställan om lagändring till regeringen.

– Vi vill att personer med svenska körkort ska ha nödvändiga kunskaper och praktiska färdigheter för att köra de fordon som man har körkortsbehörighet för, säger Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör på Transportstyrelsen.

"Körkortsturism"

Lagändringen föreslås för att få stopp på vad Transportstyrelsen kallar för “körkortsturism”.

Det som åsyftas är att allt fler personer som är folkbokförda i Sverige åker till andra länder inom EES-området för att få ett körkort från ett tredjeland utbytt till ett europeiskt körkort – för att sedan återvända till Sverige och byta det nya förarbeviset till ett svenskt körkort.

Flera andra europeiska länder har mer frikostiga utbytesregler än Sverige, vilket innebär att man på det här sättet kan ta en genväg för att hamna bakom ratten.

– Utifrån resultaten kan vi konstatera att cirka 3 000 personer i Sverige under förra året kan ha fått ett svenskt körkort utan att ha styrkt sina färdigheter genom ett förarprov i Europa, säger Jonas Bjelfvenstam, i ett pressmeddelande.

"Vill se åtgärder"

Generaldirektören hänvisar till en omfattande analys av ett stort antal ansökningar om utbyte av utländska körkort från länder inom EES-området till svenska körkort.

Av de cirka 15 000 körkortsutbyten från ett utländskt till ett svenskt körkort som genomfördes 2023 uppskattas 90 procent ha varit från ett annat EES-land. 

Enligt analysen har 24 procent av dessa haft ett ursprung i ett körkort utfärdat i ett tredjeland.

– Det innebär att det finns en viss osäkerhet kring personens kompetens att köra fordon trafiksäkert. Vi vill se åtgärder för att kunna minska den osäkerheten, säger Jonas Bjelfvenstam.

Får inte neka i dagsläget

Enligt nuvarande regler får Transportstyrelsen inte neka utbyte om personen uppfyller de formella kraven: att man har ett giltigt EES-körkort och är permanent bosatt i Sverige.

Myndigheten har tidigare försökt komma åt utbyten på felaktiga grunder – men misslyckats. Slutsatsen är därför att man måste ändra lagen.

– Sverige är ett av världens mest trafiksäkra länder och säkerheten på våra vägar kommer först. Vi ser här betydande trafiksäkerhetsrisker och det är angeläget att motverka riskerna för att undvika flera döda och skadade i trafiken, säger Jonas Bjelfvenstam.

Utbyte ska endast accepteras i tre fall:

Om Transportstyrelsen ska godkänna utbyte till ett svenskt körkort från annat EES-land med ursprung i tredje land ska det enligt det nya förslaget ske på följande premisser:

  • Om körkortet är utfärdat efter ett godkänt förarprov (kunskapsprov samt körprov) i en stat inom EES.
  • Om körkortet är utfärdat efter utbyte av ett körkort som ursprungligen har utfärdats i Färöarna, Storbritannien och Nordirland, Japan eller Schweiz. (Detta är länder Sverige har bilaterala utbytesavtal med redan i dag.)
  • Om körkortsinnehavaren haft sitt körkort i ett EES-land i minst fem år innan han eller hon permanent bosatt sig i Sverige.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Nytt system för kortbetalning införs i Sverige

2025 05 09

Ett nytt bankkortssystem ska införas i hela landet.

Endast tio procent av svenska folket betalar med kontanter i butik, enligt en rapport från Riksbanken.

Swish pekas ut som en av de främsta anledningarna till den dalande kontantanvändningen.

– De kontanta betalningarna mellan privatpersoner har i många fall ersatts av tjänsten. Swish lanserades i slutet av 2012 och antalet betalningar via tjänsten har ökat mycket sedan dess, framhåller Riksbanken.

Majoriteten av betalningarna i Sverige sker dock med fysiska bankkort, även om den metoden också minskar i konkurrens med digitala alternativ. 

Och nu ska ett helt nytt system för betalning med kort införas, rapporterar DN.

Ska fungera utan internet

Det handlar om ett reservsystem som ska kunna vara i bruk även om nätet slås ut, en farhåga som ökat bland annat efter de upprepade kabelbrotten i Östersjön.

– Det pågår ett krig i Europa, och i samband med det kriget finns alla möjliga typer av hybridpåverkan och trakasserier, som kan innebära att man stör eller klipper av kommunikationer, säger Tuomas Välimäki, styrelseledamot i Finlands centralbank, till tidningen.

Systemet ska göra det möjligt med så kallade offlinebetalningar, i det här fallet att betala med kort under avbrott på uppemot sju dagar. Liknande system finns redan i Norge och Danmark.

Just beroendet av kortbetalningar har visat sig i skarpt läge flera gånger, bland annat när kortsystemet havererade på Ica i hela Sverige vid tillfällen både under 2023 och 2024.

Riksbankens förhoppning är att det ska kunna införas i Sverige 1 juli nästa år, erfar DN.

LÄS MER: Alla tar det för givet – kan försvinna helt från matbutikerna

Varnar för nedstängning

Tidigare under våren har danska experter, däribland Jacob Herbst, chef för regeringens CyberSecurity Council, varnat för att risken ökar att USA stänger ned Danmark.

Han har uppmanat danska myndigheter och företag att göra sig oberoende av amerikansk teknik och infrastruktur.

– Det kommer att bli riktigt, riktigt svårt att frigöra oss från de amerikanska teknikjättarna, säger Herbst till Politiken.

LÄS MER: Akut uppmaning till Danmark – fruktar direkt order från Trump

Överväger digital valuta

Tuomas Välimäki är av liknande åsikt.

– Vi kan inte utesluta att någon en natt på Truth social får idén att använda betalningssystemet som ett påtryckningsmedel.

Utöver ett reservsystem som inte är beroende av exempelvis Mastercard eller Visa tittar Sverige även på att införa en digital valuta, så kallad E-krona, enligt DN.

EU undersöker samma sak gällande euron.

Foto: Axfood resp J. Leupe

Text: Redaktionen