Historiskt beslut – Sverige ska avskräcka Ryssland

2024 10 07

Sverige ska under 2025 bidra till Natos samlade avskräckning och försvar i det nordatlantiska området.

Det framgår av en proposition som regeringen har överlämnat till riksdagen.

Som en del av Natos koncept för avskräckning och försvar av det nordatlantiska området föreslår regeringen att Sverige ställer en väpnad styrka till Natos förfogande. Styrkan ska skickas till Lettland och kommer bland annat bestå av cirka 600 soldater.

Syftet är att avskräcka Ryssland från väpnade angrepp mot alliansens medlemmar och att bevara freden i det nordatlantiska området.

– Det här är ett historiskt beslut. Sverige har tidigare deklarerat att vi ska föra en solidarisk allianspolitik. Nu omsätter vi det i praktiken, när vi för första gången som allierad bidrar med en väpnad styrka till Natos kollektiva försvar, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Försvarsminister Pål Jonson (M) instämmer.

– Nato är den yttersta garanten för europeisk och transatlantisk säkerhet. Den proposition regeringen nu lämnar till riksdagen möjliggör för Sverige att bidra till Natos avskräckning på ett trovärdigt, pålitligt och solidariskt sätt, säger han.

Här är Sveriges styrka

Styrkan som regeringen föreslår Sverige ska bidra med ska bestå av:

- markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland (Forward Land Forces)

- örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor

- stridsflygplan till Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap

- markförband, specialförband, amfibieförband och örlogsfartyg till vissa andra fredstida säkerhetshöjande operationer och aktiviteter. 

 Då ska markförbanden finnas

Sverige blev formellt medlem i Nato den 7 mars 2024.

Medlemskapet innebär förändrade förutsättningar för Sverige som blir en del av Natos gemensamma försvar.

Markstridsförbandet som skickas till Lettland kommer inkludera anställda soldater och officerare.

Syftet är att verka avskräckande för ett eventuellt ryskt anfall mot väst och Nato, uppger Försvarsmakten.

– Det här blir ett av de initialt synligaste bidragen från armén till Natos kollektiva försvar och en uppgift vi tar på största allvar. Precis som förmågan att kunna ta emot militärt stöd i Sverige vid behov är även förmågan att kunna ge militärt stöd utanför våra gränser avgörande för vår framtida roll i Nato, säger generalmajor och arméchef Jonny Lindfors i ett uttalande.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Gotland vidtar krisåtgärd – hela ön drabbas

2025 06 17

Gotlands dricksvatten hotas.

Från och med i dag kommer alla hushåll och verksamheter på Gotland som är kopplade till det kommunala vattennätet att få ett lägre vattentryck.

Region Gotland har konstaterat att grundvattnet nu ligger på nivåer som normalt är förbundna med augusti – långt under det normala, efter en ovanligt torr vår.

Vidtar krisåtgärd

Region Gotland har tidigare gått upp i stabsläge för att hantera situationen.

Nu vidtar regionen ännu en krisåtgärd. 

För att mildra trycket på det ansträngda systemet sänks vattentrycket successivt – en metod som kan påverka de högsta våningarna på fastigheter.

Kranar och duschar kan fungera sämre under tidig morgon och sena kvällar.

– Man får inte tvätta bilar, man får inte fylla pooler. Men, det är de små grejerna som är viktiga, säger Patrik Johansson, enhetschef för dricksvatten vid Region Gotland, till SVT.

– Försök ha en kanna med vatten i kylen, ta korta duschar, det gör jättemycket. Vi behöver regn, annars kan vi behöva sänka trycket i flera steg till, fortsätter han.

Jordbruk och verksamheter i riskzon

Vattenbristen påverkar även lantbruk och småföretag. Regionens åtgärder är akuta — och riskerna kvarstår så länge grundvattennivåerna är historiskt låga.

Region Gotland uppmanar därför företagare att se över sin verksamhet inför det sänkta vattentrycket.

Vid tidigare trycksänkning 2016 rapporterade en del företag problem. Bland annat påverkades läskautomater och självrengörande ugnar som krävde ett visst tryck för att fungera korrekt.

Hela ön påverkas 

Så sent som den 12 juni kom Region Gotland med instruktioner om att trycksänkningarna endast skulle gälla för utvalda områden som Visby, Västerhejde, Vibble, Tofta, Väskinde och Brissund.

Idag låter det annorlunda.

– Efter utvärdering av trycksänkningen den 12 juni baserat på förbrukning och nederbörd, ser vi behov av att utöka trycksänkningarna till hela det kommunala vattennätet, framhåller Region Gotland.

– Detta görs i förebyggande syfte för ytterligare att spara på dricksvattenresurserna.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Donald har rätt” – EU backar Trump i viktig fråga

2025 06 17

Ursula von der Leyen pekar ut Kina som ett centralt hot för global handel och stabilitet.

Under G7-mötet i Kananaskis, Kanada, riktar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen skarp kritik mot Kina.

Hon anklagar landet för att "vapenisera" sin ledande position inom produktion och raffinering av kritiska råmaterial och för att åsidosätta globala handelsregler för att få bort konkurrenter.

Peking har sedan april infört restriktioner på export av flera material, vilket påverkar både USA och Europa negativt.

– När vi fokuserar vår uppmärksamhet på tullar mellan partners, avleder det vår energi från den verkliga utmaningen – den som hotar oss alla, säger von der Leyen i en kommentar riktad direkt till Trump, rapporterar Politico.

– På den här punkten har Donald rätt, det finns ett allvarligt problem, tillägger EU-chefen i en tydlig hänvisning till Kinas handelspolitik. 

Samtidigt uppmuntrar hon den amerikanska presidenten att gå samman med sina allierade för att ta itu med Kinas handelshinder, snarare än att införa tullar mot sina allierade.

Trump och von der Leyen enas om gemensamt hot

Trots tidigare handelskonflikter mellan USA och EU har Donald Trump och Ursula von der Leyen funnit en gemensam ståndpunkt i kritiken mot Kina, rapporterar Politico. 

Trump, som tidigare hotat med nya tullar på europeiska varor, delar kritiken mot Kinas handelsmetoder och erkänner att stormakten utgör ett större problem för den globala ekonomin.

Von der Leyen träffade även Trump vid sidan av mötet och deklarerade att båda parter kommer att ”påskynda arbetet” för att nå ett ”bra och rättvist” handelsavtal mellan EU och USA. 

"Handelsplan för kritiska mineraler"

I ett utkast från toppmötet, som Politico har tagit del av, utlovar G7-ledarna att genomföra en handelsplan för kritiska mineraler.

Kina nämns dock inte uttryckligen i utkastet, utan beskrivs indirekt. 

Inför mötet betraktades just uttalandet om råvaror som den punkt som lättast skulle samla enighet bland ledarna från G7 och partnerländer som Sydafrika, Ukraina, Brasilien och Indien.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen