Svensk dokumentärfilm gör succé – ny etta på biotoppen

2024 10 14

En uppmärksammad dokumentärfilm når nu förstaplatsen på biotoppen.

I filmvärlden har stora diskussioner uppstått om den nya Joker-filmen, som minst sagt har fått blandade recensioner.

Filmen har fram tills nu legat etta på biotoppen.

Istället tar den svenska dokumentärfilmen “Det kunde varit vi” över som den mest sedda i Sverige just nu.

Det rapporterar MovieZine.

Från Glada Hudik-teatern

Filmstaden förklarar så här om dokumentärfilmens handling:

– Efter succén med Catwalk är Emma Örtlund och Ida Johansson från Glada Hudik-teatern två av landets mest älskade filmpersonligheter. Nu är de tillbaka i filmen "Det kunde varit vi".

– I en bedagad husbil ger de sig ut på vägarna tillsammans med Pär Johansson, för att ta reda på hur det var att leva med en intellektuell funktionsnedsättning i en annan tid.

– En tid då det utfördes fruktansvärda experiment på Vipeholmsanstalten.

Får högt betyg

MovieZines recensent ger “Det kunde varit vi” fyra av fem i betyg.

Emma och Ida i huvudrollerna hyllas av recensenten.

– Deras genuina, och spontana uttryck skapar tillsammans med den horribla historien en dokumentär som måste ses. Framför allt för de stunder då de vågar vila i tystnaden.

Ny etta

Produktionsbolaget Scanbox Entertainment framhåller i ett pressmeddelande att filmen på kort tid har nått upp till toppen av biotoppen.

– Det är underbart att den här gripande filmen, som berättar om ett kapitel i svensk historia som många inte känner till, tas emot så starkt av publiken, säger Annica Bellander Rune på Scanbox.

Lyft för dokumentärfilmer

“Det kunde varit vi” är inte den enda dokumentärfilmen som gjort succé i Sverige på senare tid.

Filip och Fredriks “Den sista resan” är en annan som har lockat många biobesökare - såväl i Sverige som internationellt.

Det är någonting som Bellander Rune glädjer sig över.

– Det är också fascinerande att två dokumentärer som bjuder på både skratt och gråt har bland de största svenska bioöppningarna det här året - Den sista resan och Det kunde varit vi. Man kan säga att verkligheten överträffar dikten.

Foto: K. Luhaers

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen