Trafikverket går ut med varning i sju landskap

2021 11 07

Trafikverket varnar nu för svarta halkan – en extra förrädisk halka som väntas slå till i sju olika landskap.

Det som är särskilt problematisk med svarta halkan är att den inte syns och att den kommer blixtsnabbt när fuktiga vägbanor fryser till is varnar Trafikverket.

Minimera risken för olycka

– Nu skiftar väglaget snabbt. Vi halkbekämpar så snart behovet finns enligt våra krav på väglaget. Men för att minimera risken för olycka är det viktigt att som bilist anpassa körningen, till exempel hastigheten, efter väglaget och andra förutsättningar som gäller här och nu, förklarar Henrik Sundquist, enhetschef Underhåll på Trafikverket.

Varning i sju landskap

Varningen för svarta halkan avser sju olika landskap:

🔺 Dalarna

🔺 Gästrikland

🔺 Hälsingland

🔺 Härjedalen

🔺 Jämtland

🔺 Medelpad

🔺 Ångermanland

Tre särskilt farliga zoner

Svarta halkan förekommer särskilt ofta på vissa vägavsnitt.
– Broar, skuggiga skogspartier och vägar längs öppet vatten är särskilt utsatta ställen. Den svarta halkan uppstår ofta när det klarnar upp efter regn eller dimma och när temperaturen ligger strax över noll. Då kan det frysa på vägbanan fastän det fortfarande är plusgrader i luften och på bilens termometer, förklarar Trafikverket i ett pressmeddelande.

Farligt att bromsa för skarpt

Trafikverkets talesperson Henrik Sundquist framhåller att det är viktigt att bilister inte bromsar för snabbt.

–  Minska farten, ratta varligt och gasa och bromsa mjukt, uppmanar han.

Trafikverket informerar även om att alla kan få en snabb bild av hur farligt det är på olika vägar genom att gå in på Trafikverkets webbplats. På en karta markeras vägarna med vilket väglag som råder enligt följande kategorier:

1) Inga problem

2) Risk för besvärligt väglag

3) Besvärligt väglag

4) Snö- och isvägbana

Fem viktiga råd

Myndigheten ger även följande råd till alla trafikanter:

▪Ta reda på hur det ser ut på vägarna

▪Anpassa hastigheten efter väglaget.

▪Håll extra avstånd till fordonet framför.

▪Ta det lugnt.

▪Kör om extra försiktigt ty i omkörningsfilen på mitträckesvägarna får saltet sämre verkan eftersom det inte bearbetas tillräckligt av fordon.

Omfattande rapportering

Trafikverket har cirka 800 vägväderstationer som är placerade över hela landet och som visar yttemperatur, daggpunktstemperatur, lufttemperatur, nederbörd, vindriktning och vindhastighet i realtid.

Foto: D. Smth

[yop_poll id="865"]

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen