Säljs för 10 000 kronor kilot – finns i svenska skogar

2024 10 21

En svamp som finns i svenska skogar säljs utomlands för 10 000 kronor kilot.

Det handlar om en svamp som heter goliatmusseron.

Den har beskrivits som världens dyraste svamp, och finns i flera svenska skogar, rapporterar SVT.

Svampen säljs för 10 000 kronor kilot i Japan.

Och svampfynden i Sverige är omgärdade av ett stort hemlighetsmakeri.

Risk för ”massinvasion” i skogen

Svampexperter som hittar goliatmusseron har uppmanats att inte registrera fynden för allmänheten, uppger kanalen.

Enligt uppgifter har det gjorts många fynd av svampen i en skog i Huddinge, men SVT uppmanas av kommunen att inte berätta för sina tittare vilken skog det handlar om.

– Eftersom svampen är så pass dyrbar kan det skapa en massinvasion av människor som vill hitta svampen, säger Isak Isaksson, biolog på Naturskyddsföreningen, till kanalen.

Finns på flera håll i Sverige

Goliatmusseron finns dock inte bara i den hemlighetsfulla skogen i Huddinge, utan även på flera andra håll i Sverige.

Den är vanligast i norra Sverige, men har även hittats i Småland och Västergötland.

Svampen är dyr i Sverige, men betydligt dyrare i Japan, där den alltså uppges säljas för riktigt stora summor pengar.

– I Sverige har vi inte riktigt lärt oss att uppskatta den utan det är i Japan som den kan ge över 10.000 kr/kg, har Svampguidens Michael Krikorev tidigare sagt till Di.

Det finns en särskild anledning till att svampen är så populär i Japan.

Viktig del av japansk kultur

Goliatmusseron är nämligen Japans nationalsvamp, skriver tidningen Sveriges Natur.

I japansk kultur är årstidsväxlingarna väldigt viktiga, och svampen är starkt förknippad med hösten.

Traditionellt ska man i Japan äta goliatmusseron i början av oktober, ungefär som att vi i Sverige har en tradition av att äta kräftor i augusti, skriver tidningen.

1998 upptäckte biologen Niclas Bergius med hjälp av DNA-analys att goliatmusseronen som finns i svenska skogar är samma art som den svamp som i Japan kallas för matsutake.

Därför har svampen i de svenska skogarna blivit en mycket dyrbar och eftertraktad vara, till den grad att man i Huddinge alltså vill hålla hemligt i vilken skog svampen går att hitta.

Foto: S Unrau

Text: Redaktionen


Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen


24mars26

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

–  Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen