Löfvens (S) besked om avgångsdag – Och möjlig dag för statsministeromröstning

2021 11 14

Spekulationerna har varit många om när Stefan Löfven – som har avgått som S-ledare – även kommer att avgå som statsminister.

Och nu meddelar hans pressekreterare till SVT när statsministerns avgång kommer att inträffa.

Tidigt nästa vecka

– Han kommer tidigt kommande vecka lämna in sin begäran om entledigande som statsminister till talmannen, meddelar Stefan Löfvens pressekreterare Maria Soläng per sms till SVT.

ANALYS

Det talar för att avgången sannolikt sker redan i morgon måndag, möjligen redan på måndagsförmiddagen, eller i andra hand på tisdagen.

Hektisk vecka väntar

Avgången öppnar för att en hektisk vecka kommer att ta vid i svensk politik.

Måndag: Det är möjligt att statsministern avgår redan i morgon måndag.

Tisdag: Det skulle sannolikt innebära att talmannen föreslår en ny statsminister redan dagen efter måndagen, det vill säga på tisdagen. Förslager ska bordläggas två gånger.

Onsdag: Talmannen lägger återigen fram ett förslag till ny statsminister. Förslaget bordläggs en andra gång. Bordläggandet är en gammal och numera udda tradition som handlar om att riksdagens talman ska meddela riksdagsledamöterna att omröstningen om en ny regeringschef är nära. Det möjliggör för riksdagsledamöter runt om i landet att skyndsamt inleda resan till rikets huvudstad.

Torsdag: Statsministeromröstningen äger troligen rum – förutsatt att avgången skedde på måndagen och talmannen agerar som väntat. Hur själva omröstningen sedan går är inte helt klar. Socialdemokraterna behöver stöd från Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet för att kunna göra Magdalena Andersson (S) till ny statsminister.

Om inte fler än 174 ledamöter röstar nej så väljs Magdalena Andersson till statsminister.

Fredag: Så kallad konselj äger rum, det vill säga möte på slottet där Kungen träffar statsministern som presenterar sin regering.

Veckoschemat är ett exempel på hur det skulle kunna se ut men det behöver inte bli på detta sätt. Det är fortfarande oklart när avgångsbeskedet kommer och talmannen kan därefter göra olika val.

C och MP troligen överens när som helst

Att Stefan Löfven nu signalerar att han avgår troligen redan på måndag eller möjligen på tisdagen indikerar att Miljöpartiet och Centern har kommit överens om de två heta frågorna om reformerat strandskydd respektive balansen mellan äganderätt för skogen samt biologisk mångfald.

Löfven drar sig sannolikt för att avgå så länge den frågan är olöst. Något besked från MP och C har emellertid ännu inte kommit.

Socialdemokraterna behöver förutom stöd från MP och C även stöd från Vänsterpartiet för att kunna vinna statsministeromröstningen. Det stödet är långt ifrån självklart eftersom Vänstern vill få större inflytande för att kunna ge sitt stöd.

Det osäkra kortet

Ett minimum är sannolikt att Magdalena Andersson (S) träffar eller åtminstone har tydliga samtal med Nooshi Dadgostar (V). Det torde kunna ske men det är inte helt säkert att Vänsterpartiets ledning anser att samtalet är tillräckligt förtroligt och produktivt för att V ska ge sitt stöd till Magdalena Andersson som ny statsminister.

Foto: Stefan Löfven, Instagram

[yop_poll id="867"]

11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 13

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen