Många bankkunder drabbade – kan inte betala räkningar

2024 10 25

En stor mängd bankkunder har under fredagskvällen drabbats av betydande störningar.

Det handlar om både internetbanken som nås via datorn och om appen.

Och det är kunder till den svenska storbanken Nordea som har råkat illa ut.

Överföringar och räkningar

Privatpersoner i Sverige som till exempel vill föra över pengar, betala räkningar eller utföra andra viktiga handlar kopplat till sina bankkonton kan inte komma fram till sina konton.

I stället möts man av det olustiga beskedet ”Något blev fel. Försök igen”.

Men det hjälper inte att försöka igen utan man möts av samma felmeddelande om och om igen.

Downdetector rapporterar

Det är inte bara Nordeas kunder i Sverige som drabbats utan även kunder i Norge, Finland och Danmark.

– Vi jobbar på att finna felet så fort som möjligt, framhåller Nordeas presschef i Norge till Aftonbladet.

Banken har drabbats av en cyberattack förklarar ansvariga vid banken för tidningen.

Enligt sajten Downdetector som mäter frekvensen störningar på olika nätsidor så inleddes problemen redan klockan 17.35. Och vid 19-tiden hade antalet registrerade nätproblem formligen exploderat för Nordea visar Downdetector.

Extrem situation

Nordea har drabbats av en rad attacker den senaste tiden.

På bara en månad under hösten har 360 så kallade överbelastningsattacker inträffat rapporterar finska Kauppalehti.

Det kan jämföras med bara 20 attacker under de första sex månaderna i år.

Kostnaderna för att hantera angreppen bedöms vara tiotals miljoner euro.

– Den senaste månaden har verkligen varit exceptionell, säger chefen för privatkunder på Nordea, till Kauppalehti.

– Eftersom vi har drabbats av överbelastningsattacker varje dag, avslöjar hon för tidningen.

Nordea Bank Abp har sitt säte och huvudkontor i Helsingfors, Finland.

– De lokala huvudkontoren finns i Köpenhamn, Stockholm och Oslo, uppger banken på sin hemsida.

Foto: K. Baker

Text: Redaktionen


SEB-EKONOM: Sverige riskerar ”omöjlig återvändsgränd” – stor sektor hotas

2025 07 12

En SEB-ekonom varnar för allvarliga problem.

Svensk ekonomi och arbetsmarknad har gått trögt de senaste åren.

Nu riskerar Sverige än mer allvarliga problem, varnar en framstående SEB-ekonom.

Trumps hot om 30-procentiga tullar kan få mer långtgående konsekvenser än vad många tror – särskilt om EU väljer att svara.

”Kommer drabbas väldigt hårt”

President Donald Trump har skickat ett tullbrev till EU där han hotar med 30-procentiga tullar från 1 augusti.

Nu varnar SEB-ekonomen Robert Bergqvist för allvarliga konsekvenser, rapporterar TV4.

– Exporten från EU och från Sverige kommer drabbas väldigt hårt av de här höga tullarna. På toppen av detta kan vi lägga det faktum att vi har en svagare dollar och en starkare svensk krona, säger han till kanalen.

Svensk exportindustri riskerar alltså ett hårt slag. Det kan få allvarliga konsekvenser för arbetsmarknaden.

Den svenska exportsektorn står för en stor del av Sveriges sysselsättning. Drygt 1,1 miljoner personer sysselsätts av exportsektorn, enligt Industriarbetsgivarna.

Men det finns också ett annat hot, enligt SEB-ekonomen.

”Omöjlig återvändsgränd”

Robert Bergqvist menar att det skulle bli extra problematiskt om EU skulle svara på tullarna.

Då kan samma situation uppstå som mellan USA och Kina, vilket skulle kasta in Sverige och EU i en ”omöjlig återvändsgränd”, enligt SEB-ekonomen.

– Tullarna bara höjs och höjs och i praktiken blir det en omöjlig återvändsgränd där man tar död på handeln mellan EU och USA, säger Robert Bergqvist till kanalen.

EU-tjänstemän ser dock Donald Trumps besked om 30-procentiga tullar från 1 augusti som en ”förhandlingstaktik”, rapporterar Reuters.

I Donald Trumps tullbrev till EU, som publicerades på Truth Social på lördagen, menar Trump att relationen mellan EU och USA inte har varit ”ömsesidig”.

– Vår relation har tyvärr varit långt ifrån ömsesidig. Från och med den 1 augusti 2025 kommer vi att ta ut en tull på endast 30 procent av Europeiska unionen på EU-produkter som skickas till USA, separat från alla sektorspecifika tullar, meddelar Donald Trump.

Foto: SEB

Text: Redaktionen


Putin ställer oväntat krav på allierad: Gör som Trump säger

2025 07 12

Putin ställer ett oväntat krav på en av Rysslands nära allierade.

Putins Ryssland är nära allierade med Iran, och har också fått hjälp och stöd av Iran i kriget mot Ukraina.

Men nu ställer den ryske diktatorn ett stenhårt krav på regimen i Iran – ett krav som går emot Rysslands officiella linje.

Putin vill att Iran ska tillmötesgå Donald Trump.

Går emot officiell linje

Utåt sett har Ryssland backat Irans krav på att få fortsätta med sitt kärnprogram.

Men i direkta samtal med Iran kräver Putin att landet ska gå med på Donald Trumps krav, uppger källor för Axios.

Den ryske presidenten kräver att Iran ska gå med på ett avtal som innebär att landet inte längre får anrika uran. Det uppger bland annat tre europeiska regeringskällor med insyn i frågan, enligt tidningen.

Putin ska ha framfört denna uppfattning till både Iran, USA och Israel.

– Putin skulle stödja noll anrikning. Han har uppmanat iranierna att arbeta för det, för att göra förhandlingarna med amerikanerna mer gynnsamma, säger en europeisk tjänsteman, enligt tidningen.

Iran ska dock ha svarat att de inte tänker överväga det förslaget.

”Det här är vad Putin har sagt”

Officiellt står Ryssland bakom Iran till hundra procent, men bakom kulisserna har Putin intagit en hårdare linje gentemot sin allierade efter 12-dagarskriget mellan Iran och Israel.

Nu vill Putin alltså att Iran ska gå Trump tillmötes för att möjliggöra ett avtal mellan USA och Iran.

Även en israelisk tjänsteman bekräftar uppgifterna, enligt tidningen.

– Vi vet att det här är vad Putin har sagt till iranierna, säger källan.

Putin ska även ha sagt detta till både Trump och Macron i telefonsamtal förra veckan.

Om uppgifterna stämmer så kan de uppfattas som anmärkningsvärda, eftersom Iran har gett Ryssland ett starkt stöd i kriget mot Ukraina, bland annat genom att förse Ryssland med attackdrönare och robotar, enligt tidningen.

Ändå väljer Putin alltså att sätta hård press på regimen i Iran och kräva att de ska gå med på Donald Trumps krav.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen