Drömstart för Magdalena Andersson (S)

2021 11 14

50 % av svenska folket vill se Magdalena Andersson (S) som Sveriges nya statsminister.

Det beskedet levereras i en helt ny Novusmätning som presenteras nu ikväll.

Centern och SD intressanta

Ulf Kristersson (M) får 40 % i mätningen och 10 % vet inte vem de vill se som statsminister enligt mätningen.

Uppdelat på olika partier framkommer bland annat följande enligt SVT:

Hos S-, V-, och MP-väljare är Magdalena Andersson (S) klar favorit

Hos M- och KD-väljare är Ulf Ulf Kristersson (M) klar favorit

Hos SD:s väljare vill cirka 75 % ha Ulf Kristersson (M) som statsminister

C-väljarna är den grupp som är mest uppdelad – 62 % föredrar Magdalena Andersson som ny statsminister jämfört med 28 % som inte vet och 10 % som vill ha Ulf Kristersson.

L-väljarna ser ut att föredra Ulf Kristersson

ANALYS

Det är en drömstart för Magdalena Andersson (S) att få hela 50 % av stödet i mätningen. Många opinionsmätningar ger visserligen omkring 48-50 % till S-MP-V-C-sidan men samtidigt omkring 47-49 % till M-KD-SD-L-sidan.

Styrkebesked

Att Magdalena Andersson ändå slår Ulf Kristersson med 50 – 40 är ett styrkebesked. Hon har fått en hel del positiv uppmärksamhet i samband med partiledarbytet och en mätning hos Ipsos visar att väljarna ser henne som mycket kompetent.

En tuff uppgift

Samtidigt är det cirka 10 månader till valet och mycket hinner hända. En av Magdalena Anderssons (S) tuffaste uppgifter blir brottsligheten och det kan det bli avgörande för S att inte enbart leverera en skärpt retorik utan även agera på ett sätt så att väljarna uppfattar det som att Socialdemokraterna även gör skärpningar i praktiken.

I takt med att Magdalena Andersson nu får positiva besked i olika mätningar kan man även vänta sig att M-KD-SD-sidan skruvar upp sin retorik och framhåller att Magdalena Andersson må vara ett nytt ansikte på statsministerposten - men inget nytt ansikte för toppskiktet inom S. Och det i sin tur innebär att hon står Löfven mycket nära och att hon är högst ansvarig på regeringens politik de senaste 7 åren

M-KD-SD-sidans förhoppning är att den påminnelsen så snart som möjligt ska få Magdalena Anderssons (s) höga siffor att börja dala..

Foto: Regeringen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen