Besvärliga besked för Magdalena Andersson (S)

2021 11 14

Nya uppgifter talar för att det kommer ta flera dagar och kanske veckor innan Magdalena Andersson (S) eventuellt kan bli statsminister.

Orsaken är att Vänsterpartiet nu preciserar ytterligare vad man kräver för att rösta ja och dessutom avslöjar Nooshi Dadgostar (V) att förhandlingarna mellan S och V inte ens har inletts ännu.

- Våra röster krävs

För att Vänstern ska rösta ja i en statsministeromröstning om Magdalena Andersson (S) har man tydliga villkor.

– Det behöver föregås av en förhandling med oss. För våra röster krävs i en sådan omröstning, säger Vänsterledaren till SVT och preciserar vad hon vill att förhandlingen ska leda till.

Kräver höjda pensioner

– Det som är viktigt i sådana förhandlingar för oss är att vi får höjda pensioner och det är viktigt för oss att sjukförsäkringen i Sverige förbättras. Och sen har vi den här frågan om anställningstrygghet som också är en fråga vi gärna för in i den här förhandlingen.

Måste landa i avtal

Nooshi Dadgostar (V) understryker att det räcker inte med samtal utan man måste även nå vissa resultat.

– Självklart måste det landa i ett avtal så att vi vet vad vi har att ta ställning till. Det måste landa i en politisk överenskommelse, säger hon till SVT.

Inte ens inletts ännu

Men förhandlingarna har inte ens inletts ännu.

– Vi har inte blivit inbjudna till en förhandling för att rösta fram en statsminister. Det jag förstår på Magdalena Andersson är att hon ska bjuda in till förhandlingar först när hon får ett sådant uppdrag av talmannen. Och det är klart att det kan bli ganska långa och svåra förhandlingar – det är stora frågor det handlar om, säger Nooshi (V) till SVT.

– Och för oss är det så viktigt att vi får en rörelse i pensionerna. Det är så många som får en chock idag när de går i pension, säger hon.

ANALYS

Att Socialdemokraterna skulle inleda omfattande ekonomiska förhandlingar om den ekonomiska politiken med Vänsterpartiet kommer att bli svårsmält för Centerpartiet.

Det är med andra ord allt mer uppenbart att Magdalena Andersson (S) har en betydande uppförsbacke innan hon eventuellt kan bli statsminister.

Foto: Magdalena Andersson, FB


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen