Kubilius, som är EU:s försvars- och rymdkommissionär, bedömer att Ryssland kommer vända blicken mot unionens medlemsländer om den ryska armén inte stoppas i Ukraina.

– Vi måste vara redo för ny rysk aggression. Om vi misslyckas i Ukraina så ökar risken för rysk militär aggression mot EU:s medlemsländer, säger han till Politico.

Vidare varnar Kubilius för Rysslands pågående hybridattacker mot EU.

EU-toppen anser att västvärlden inte är tillräckligt förberedda på Moskvas hybridkrigföring.

– Vi är bättre förberedda på att försvara oss med konventionella vapen än att försvara våra folks sinnen, säger han till tidningen.

Föreslår massiv ökning

Med anledning av det ryska hotet föreslår Kubilius att EU:s nästa sjuårsbudget ska anslå 100 miljarder euro till försvaret.

Om förslaget blir verklighet rör det sig om en massiv ökning.

I EU:s nuvarande sjuårsbudget anslås endast 10 miljarder euro till det gemensamma försvaret.

– Att hitta pengarna kommer inte vara enkelt, men utan dem finns alla försvarsplaner endast i teorin, säger Kubilius, som föreslår att EU-länderna ska finansiera försvarssatsningarna gemensamt.

Han öppnar även för att lätta på reglerna för institutioner som Europeiska investeringsbanken (EIB) för att göra det enklare för vapentillverkare att investera i stora projekt.

Avslutningsvis föreslår Kubilius att EU ska ändra sina finanspolitiska regler och tillåta ett större budgetunderskott för att frigöra pengar till investeringar på försvaret.

8 000 miljarder kronor per år

Andrius Kubilus är långt ifrån ensam om att kräva att EU ska öppna plånboken   

I september presenterade den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi en uppmärksammad rapport om EU:s behov av framtida investeringar.

I rapporten fastslår Draghi EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Det handlar om Serbien, som har goda relationer med Ryssland.

Trots att Serbien formellt är ett EU-kandidatland sedan 2012 har landet vägrat att delta i EU:s sanktioner mot Ryssland.

Serbien har även fortsatt att importera stora mängder gas från Ryssland.

Nu kan dock beroendeställningen till den ryska diktaturen slå tillbaka mot landet på Balkanhalvön.

Serbiens nationalkonservativa president Aleksandar Vučić varnar för att USA planerar att införa sanktioner mot landets enda gasbolag, Petroleum Industry of Serbia (NIS).

Enligt presidenten kommer USA införa sanktioner de kommande dagarna på grund av gasleverantörens ryska ägare. NIS är majoritetsägt av ryska Gazprom Neft och dess moderbolag Gazprom.

NIS kontrollerar två gasledningarna som transporterar gas från Ryssland till hushåll och industrier i Serbien.

Diskussioner med Ryssland

President Vučić fruktar USA:s nya besked.

Om sanktionerna införs vore det ett hårt slag mot Serbien, som är starkt beroende av rysk gas och för närvarande förhandlar om ett nytt importavtal med Moskva. Det nuvarande avtalet upphör att gälla i mars 2025.

– Britterna kommer troligtvis också ansluta sig till sanktionerna. Det här är en mycket svår nyhet för oss, säger presidenten i ett tv-uttalande.

Nu öppnar Vučić för att Rysslands ägarandel i NIS kan minska.

– Vi måste avvakta ett slutgiltigt besked. Diskussioner med Ryssland ligger framför oss. Vi får se om ägandet kan minskas till under 50 procent så att vi kan köpa en del av det.

I dag äger Gazprom Neft 50 procent av NIS. Moderbolaget Gazprom äger i sin tur 6,15 procent och den serbiska staten innehar 29,9 procent, enligt NIS hemsida. 

Foto: Official White House Photo by Cameron Smith

Text: Redaktionen

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”  

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan. 

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

1. Katten får gott om träning
2. Det hjälper kattens mentala hälsa
3. Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
4. Naturen är en stor kattlåda
5. Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen