Fd partiledare har avlidit

2021 11 22

Miljöpartiets första ledare tillika språkrör har avlidit.

Detta uppger partiets nuvarande ledare Märta Stenevi ikväll.

Klok, varm och orädd

– Vi har nåtts av det ledsamma beskedet att Miljöpartiets första språkrör Ragnhild Pohanka har somnat in, 89 år gammal. Ragnhilds medmänsklighet och engagemang för miljö och mänskliga rättigheter har betytt mycket för vårt parti och många kommer att minnas hennes klokhet, värme och oräddhet. Våra tankar är med hennes nära och kära, meddelar Märta Stenevi ikväll.

Var med och bildade partiet

Ragnhild Pohanka ledde partiet under åren 1984 – 1986 och vid hennes sida som manligt språkrör fanns först MP-profilen Per Gahrton och därefter MP-veteranen Birger Schlaug.

– Ragnhild Pohanka är död. Hon var med att bilda och bygga Miljöpartiet 1981 och företrädde partiet i dess första val året därefter. Inför nästa val, 1985, valdes hon till språkrör, tillsammans med Per Gahrton. Hon var en varm, hjärtlig och ömsint partimamma i dess bästa betydelse. Vilket inte minst jag fick uppleva under tiden då vi var språkrör tillsammans, minns Birger Schlaug ikväll.

Älskad i partiet

– Ragnhild var omtyckt, rent av älskad, i partiet. Hon var jordnära utan varje uns av politikerattityd eller personlig strävan efter makt för maktens egen skull. Hon var djupt socialt engagerad och vävde ihop detta med ett stort engagemang för miljön, inte minst skogen. Till min och Lenas glädje var Ragnhild bröllopsvittne då vi gifte oss 1987. Hennes bröllopspresent, en kopparkittel, är ett kärt minne. Den är idag fylld med blommor, framför Birger Schlaug ikväll.

FAKTA: Miljöpartiets Språkrör

🟢 1981–1984 Alternerande sammankallande i politiska utskottet.

🟢 1984–1985 Ragnhild Pohanka & Per Gahrton

🟢 1985–1986 Ragnhild Pohanka & Birger Schlaug

🟢 1986–1988 Eva Goës & Birger Schlaug

🟢 1988–1990 Fiona Björling & Anders Nordin

🟢 1990–1991 Margareta Gisselberg & Jan Axelsson

🟢 1991–1992 Vakant & Jan Axelsson

🟢 1992–1999 Marianne Samuelsson & Birger Schlaug

🟢 1999–2000 Lotta Nilsson Hedström & Birger Schlaug

🟢 2000–2002 Lotta Nilsson Hedström & Matz Hammarström

🟢 2002–2011 Maria Wetterstrand Peter Eriksson

🟢 2011–2016 Åsa Romson & Gustav Fridolin

🟢 2016–2019 Isabella Lövin & Gustav Fridolin

🟢 2019–2021 Isabella Lövin & Per Bolund

🟢 2021–…… Märta Stenevi  & Per Bolund

Tiden med Ragnhild Pohanka

Birger Schlaug minns Ragnhild Pohanka ikväll och här följer hela hans meddelande i sociala medier i kväll.

– Ragnhilds första valrörelse var således 1982. Den var allt annat än lätt. Vi hade ännu inte språkrör utan valde en "sammankallande i politiska utskottet". I SVT fick Ragnhild den omöjliga uppgiften att företräda partiet i en så kallad "småpartidebatt" där hon fick samsas med företrädare - i vissa fall rena rama knäppskallarna - för små, sektliknande partier. SVT valde dessutom att ha en domare som redovisade om företrädarna svarade rätt eller fel...  Det var en häpnadsväckande uppvisning av Sveriges Television. Uppdraget tycks snarast ha varit att mota bort miljöpartiet från riksdagen.

– Partiet missade riksdagen, men etablerade sig i många kommuner. Inte minst eftersom sexbarnsmamman Ragnhild åkt runt i landet och startat lokalavdelningar. Allt skedde ideellt. Ragnhild beskrev i antologin "Nu kommer Miljöpartiet" denna tid som att den "griper in i personligheterna och påverkar våra privatliv".

Hon fortsatte: "Inte bara på det sättet att vi offrar vår fritid. Våra familjer får ställa upp för att vi aktiva ska kunna ägna oss åt det inre uppbyggnadsarbetet, det formella arbetet, framställande av material, telefonerande... Dessutom måste vi hela tiden tänka över innehållet i våra idéer, testa dem, pröva dem och vår egen livsinställning för att sedan som i mitt eget fall med tillfredsställelse och glädje konstatera: det stämmer."

När partiet skulle välja något så - enligt medierna - konstigt som språkrör inför valet 1985 blev hon och Per Gahrton partiets första språkrörspar.

Också denna valrörelse var skoningslös hård. Någon riksdagsplats blev det inte. Den allmänna uppfattningen bland politikjournalister var att det redan fanns partier i riksdagen som täckte in allt, inte minst framfördes detta av SVT:s kommentator Olle Söderlund.

Efter valdagen 1985 avgick Per Gahrton omedelbart. På ett förtroenderådsmöte - som hölls i Vingåker - valdes jag till Pers efterträdare. Det var då jag verkligen fick uppleva hennes varma hjärta. Ragnhild berättade att hon var så trött och egentligen ville avgå men valde att som språkrörskollega slussa in mig i uppdraget. Vi var språkrör tillsammans ett halvår.

Ragnhild lärde mig att tala om rättfärdighet istället för rättvisa. Rättvisa kan ju vara lite vad som helst - att få behålla allt som tjänats in eller att via skatt dela med sig till andra - medan rättfärdighet pekar på en tydlig riktning. På nästkommande kongress tog Eva Goes över stafettpinnen från Ragnhild.

Eva och jag var var språkrör när Miljöpartiet, som första nya parti på 70 år, äntrade riksdagen 1988. En av ledamöterna som kom in var Ragnhild Pohanka. Hennes engagemang och ideologiska kompass var som vanligt exakt inställd. Ideologiskt alltid solklar. Ekologiskt hållbart samhälle måste gå hand i hand med social rättfärdighet och strävan efter fred.

Ragnhilds djupt berättigade raseri när socialdemokraterna tog det så kallade Luciabeslutet 1989 - beslutet innebar att gränserna stängdes för turkbulgarer på flykt genom att asylrätten togs bort - kom från både hjärta och hjärna.

Dessvärre åkte partiet ut efter en mandatperiod. Men återkom 1994. Jag var språkrör (tillsammans med Marianne Samuelsson ) och minns särskilt ett besök i Ragnhilds valkrets. Vi talade på torg och hade valmöten på kvällarna. Mellan varven talade vi om livet, om barnen. Ragnhild vill göra världen bättre, men var totalt ointresserad av prestige och att bygga upp personligt cv.

Efter valet skulle vi utse partiets representanter till de olika riksdagsutskotten. Vi hade vi lite svårt att få någon som med glädje tog sig an riksdagens socialförsäkringsutskott - ett joxigt utskott. Ragnhild tog det. För där låg flyktingfrågor. Också där brann hennes sociala engagemang och rättfärdighet.

Politik är ju ett brett fält. När jag ser tillbaka kan jag inte minnas en enda sakfråga där jag och Ragnhild hade olika uppfattningar. Svaren på frågorna var alltid självklara. Då är det en ynnest att få vara politiker.

I en nyutgiven antologi, som tidigare språkröret Lotta Hedström varit redaktör för, berättar Ragnhild för sin son Anders Öckerman som nedtecknar: "När jag nu på ålderns höst ser tillbaka på mitt innehållsrika liv känner jag glädje och optimism! Jag kan också se att jag hela mitt vuxna liv försökt arbeta för att hjälpa utsatta människor och för att förändra samhället så det blir mer humant och miljövänligt. (-) Och jag tror att de flesta av oss vill det. Det går faktiskt! Låt oss göra det tillsammans."

– Ragnhild var på så många sätt ett föredöme. Vi är många som har anledning att tacka henne för så mycket. Jag inte minst, skriver Birger Schlaug på sin Facebooksida ikväll.

Foto: Märta Stenevi Instagram


”Då är det krig” – nytt Natoförslag skakar Moskva

2025 09 15

Polen uppmanar Nato att införa en så kallad flygförbudszon över Ukraina.

Ett sådant beslut skulle innebära att alliansen ger Ukraina flygunderstöd och hjälper till att skjuta ned ryska drönare och robotar.  

Nu svarar Kreml.

Rysslands ex-president Dmitrij Medvedev rasar mot det polska förslaget. Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, tolkar förslaget som en krigsförklaring.

– Ett genomförande av den provokativa idén om en ”flygförbudszon över Ukraina”, som skulle ge Nato möjlighet att skjuta ner våra drönare, kommer bara innebära en sak – ett krig mellan Nato och Ryssland, dundrar Kremltoppen i ett inlägg på Telegram.

– Saker måste kallas vid sina rätta namn! tillägger Medvedev.

”Är i krig”

Polens förslag om en flygförbudszon lanserades efter att omkring 20 ryska drönare kränkt landets luftrum. Det polska luftförsvaret sköt ned flera av dem – vilket markerar första gången ett Natoland öppnat eld mot ryska luftfarkoster.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov säger att Polens agerande visar att ”Nato är i krig med Ryssland”.

– Nato är i krig med Ryssland. Det är ett uppenbart faktum och det behövs inga bevis. Nato ger direkt och indirekt stöd till Kyivregimen, säger Peskov  till ryska journalister, enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Trump om Putin och Zelenskyj: “Det är ofattbart”

Nato har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har flera gånger vädjat till Nato om att upprätta en flygförbudszon över Ukraina för att stoppa ryska bombningar av städer och infrastruktur.

Nato har hittills sagt nej. Försvarsalliansen  har framhållit att de inte avser att gå med på Zelenskyjs krav eftersom det skulle tvinga Nato att skjuta ner ryska stridsflygplan och andra farkoster, vilket i sin tur skulle kunna leda till att kriget eskalerar.

LÄS MER: Putin på väg att beslagta miljarder

Foto: Nato 

Text: Redaktionen


15 september 2025

Orbans Sverigelögn avslöjad – 7 000 procent fel

2025 09 15

Ungerns premiärminister Viktor Orban hävdar att 284 flickor mellan 15 och 17 år utreddes för mord, dråp eller andra grova våldsbrott i Sverige under förra året.

– Ett land som en gång var känt för ordning och säkerhet håller nu på att kollapsa, hävdar Orban i ett inlägg på X.

Statsminister Ulf Kristersson (M) reagerar kraftigt på Orbans påstående, som han kallar för en ”hårresande lögn”.

– Det är inte förvånande att något sådant kommer från mannen som avvecklar rättsstatsprincipen i sitt eget land. Orbán är desperat inför det kommande valet i Ungern, skriver Kristersson på X.

7 000 procent fel

Nu har Orbans påstående granskats, rapporterar TV4 som har tagit del av statistik från Åklagarmyndigheten.

Enligt myndigheten åtalades fyra flickor för mord och dråp i Sverige under 2024.

– Den rätta siffran fyra skiljer sig alltså stort från Orbáns 284, som var en felaktig ökning med hela 7 000 procent, rapporterar TV4.

Kraftig minskning 2024

Under fjolåret konstaterades 92 fall av dödligt våld i Sverige, vilket var 29 fall färre än 2023. Antalet fall av dödligt våld 2024 var den lägsta uppmätta nivån sedan 2014, uppger Brottsförebyggande rådet.

– Under 2024 minskade det dödliga våldet kraftigt jämfört med 2023. Vid jämförelser mellan åren, bör man tänka på att 2023 utmärkte sig som ett år då ovanligt många kvinnor och minderåriga föll offer för dödligt våld jämfört med tidigare år, säger Jan Lundbeck, statistiker på Brå.

LÄS MER: Sjukt besked om Putins armé – hela befolkningen kan drabbas

FAKTA: Dödligt våld i Sverige 2024

- För 2024 konstaterades 92 fall av dödligt våld, en minskning med 29 fall jämfört med 2023. I 23 fall var offret av kvinnligt kön, vilket var 10 fall färre än 2023. I de resterande 69 fallen 2024 var offret av manligt kön, 19 fall färre än 2023.

- Av de som föll offer för dödligt våld 2024 avsåg 82 fall personer 18 år eller äldre, vilket var 22 fall färre än 2023. Resterande 10 fall 2024 gällde offer under 18 år, 7 fall färre än 2023.

- Skjutvapen var fortsatt den vanligaste våldsmetoden 2024 och användes i 45 fall av dödligt våld, vilket var 8 fall färre än 2023. Kniv eller annat stickande/skärande föremål var den näst vanligast våldsmetoden och användes i 25 fall 2024, 16 fall färre än 2023.

- Dödligt våld mot närstående i en parrelation uppgick till 13 fall under 2024, vilket var 3 fall fler än 2023. I 11 fall av dödligt våld i parrelation var offret av kvinnligt kön, och i resterande 2 fall var offret av manligt kön.

Källa: Brottsförebyggande rådet, Brå

LÄS OCKSÅ: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen